United States or Christmas Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hör du bror, jag har lust att komma hem till dig du reser ju hem i qväll för att se hur du har det, några goda råd kunde kanske jag som äldre landtbrukare ge dig.
Aj pappa, du har blod här, sade den lilla och betraktade handen. Det är från Claires täcke, du har ju haft näsblod igen i qväll, hör jag af Lisa. Den lilla flickan tog sig om ansigtet. Ja, det var sant, menade hon jag hade så mycket näsblod, förlåt söta pappa, och hon smekte med båda sina hvita, heta händer faderns fuktiga, långnaglade och med nät af utstående blå ådror fullsatta hand.
Ännu en bultning, starkare än den förra, och så ännu en, kraftig nog att väcka en stendöf. Bort med dig, Ella hördes derinifrån Heddas röst, jag vet, att det är du, och jag vill vara i fred. Var tyst, jag vill sofva! I morgon kan du komma på ditt aftalade frieri. Men med far din, inte ensam. Du hör, hvad jag säger. Godnatt, jag vill inte veta af dig mer i qväll.
Hedda dansade nästan oafbrutet eller gick omkring i stugan med danssteg, under det någon af bönderne höll sina armar kring hennes midja. Hon tyckte om att då och då göra Paawo litet orolig, ehuru hon kort derefter tröstade honom med en eller annan ynnestbevisning. Hon var vacker i qväll, armarne blottade för värmens skull och halsen synlig under den vida tröjan.
God qväll, Ahola-mor sade han; jag har ledsamma underrättelser. Din man är vid det här laget på ångbåten; han har rest till hufvudstaden och ämnar sig derifrån till Amerika. Illa tyckes han nöjd med sitt torp här, är led vid arbetet och har nu lemnat det här landet för alltid för att på en främmande jord söka sin lycka. Klockarn kom tillbaka redan i middags, då Paavo just afrest.
Pigan stod i dörren med hufvudet på sned och de enfaldsfromma ögonen höjda mot taket, högtidlig och full af andakt. Erik drog bort Liisa, åter hem, hem och hem. En obehaglig qväll, denna. Det förföljde honom som en mara han kunde ej blifva det qvitt. Hm! Ändtligen. Han var ensam. Han hade med våld slitit sig ifrån henne. Och nu var han vid dörren. Hans ja, hans hem. Klockan var nära tolf.
Han vände om hemåt, och för att visa sig glad och lustig började han hvissla en dansmelodi, som ljöd gält i den tysta skogen. Han var upprörd och uppretad. Hade de sagt sant? Var hon verkligen i qväll i annat sällskap, hon som nyss lofvat honom tro och huld? Det kunde ej vara så. I alla fall beslöt han att låta henne hållas. »Hon tar nog mig ändå», tänkte han och hvisslade det bästa han orkade.
Också det var så ovanligt, att de dagen igenom voro ensamma, öfverlemnade åt sig sjelfva, att det fans ingen som befalde dem något, eller nekade, utan de fingo från morgon till qväll vara och lefva hur de sjelfva ville. Gossarna väsnades och slogos efter eget behag, och om Hellu sökte hindra dem, brydde de sig inte derom.
Hon somnade midt under sina betraktelser och sof en lång stund. När hon vaknade var klockan 6 och hon kunde således icke hinna fram i qväll som hon hoppats, då det mörknade redan klockan 8. Hon beslöt gå en mil ännu och sedan taga nattqvarter, samt tidigt i morgon bittida slå ned på Bella, som alls ej väntade henne. Half niotiden kom hon till en gård der hon beslöt stanna öfver natten.
På ett par månader hade han samlat väl en half kappe. En qväll sitter han och leker med dem när fadern kommer in i rummet. Hvad har du der? säger fadern och gör stora ögon. Det är muttrar, svarar Johan säkert. Hvar har du fått dem ifrån? Jag har hittat dem. Hittat dem? Hvar? På gatan. På ett ställe? Nej, på många. Man går midt på gatan och tittar ner, säger han. Nej, hör du, det går inte i mig.
Dagens Ord
Andra Tittar