United States or Dominica ? Vote for the TOP Country of the Week !
Der blef ett tissel och tassel, ett dämpadt skratt och ett tyst, men dock tydligt förnimbart jubel imellan dem, när Olli kom upp till Ella med en filthatt i ena handen och ett par höga, stora stöflar i den andra. Ser du, Salmen Ella, hvad som var gömdt här på trappan, sade han, en hatt ... den tillhör Uutila Paawo, och ett par stöflar, nya, dugtiga stöflar!
Paawo drog Hedda dit, hon skrattade och kastade sig ned. Ella hörde, huru han kysste henne och huru hon halft motvilligt, alltjemt skrattande, besvarade hans kyssar. De andra rösterna bortdogo i fjerran, de älskandes högljudda joller, afbrutet af kyssarne, trängde inpå honom, der han stod, han smeden, och de brände honom som glödande tänger och eld, tärande, flammande eld.
Ella gick rakt fram genom den tätt hopade skaran af unge män, klöf som en ung tjur sin väg genom alla hinder, rusade fram öfver hela golfvet och stod inom ett ögonblick framför Hedda, efter det han med armbågen stött bort Paawo och de andra.
De kommo alla hitåt. Vägen ledde åt stranden, der byfolkets båtar lågo förtöjda. De gingo förbi Ella utan att se honom, der han satt, skrattande, par om par, käresta med käresta, yngling och jänta, i skämt, i glam, i yster munterhet. Sist Hedda och Paawo.
Och nu godnatt för sista gången... Viljen I komma hit på dans i morgon afton, så välkomna, du med Ella; du skall få se min Paawo, han är tjugufem år, och ... han är min fästman. Så försvann Hedda för de utanför ståendes blickar. Ella gick baklänges ned för trappan. Han var blek som lärft och tyst. Äfven de andra tego. Man anträdde återfärden under samma tystnad och med sjunket mod.
Hon skrattade med alla, slog den hon talade med förtroligt på axeln, tog Paawo ibland på knäet, gungade honom kraftigt och gaf honom derpå med en lustig rörelse en snabb stöt, som kom honom att oförberedt falla ned på golfvet.
Dem har Jussi fått färdiga till i dag, det är Uutilas nya friarstöflar! Vill du veta, hvem som är derinne i ditt ställe?... Jo, han heter Paawo, blifvande husbonde på Uutila, vackre Paawo, som har eget hus och eget hemman; det är han, som har hvad du skrutit af, se så, nu kan du gå hem och lägga dig, men kom inte och skryt härnäst för oss, som ha vettet i behåll! Ella rusade ned som en galning.
Kunde han bara fått Paawo i sina näfvar, så skulle han burit bort honom till smedjan, slängt honom på städet och med släggan tillintetgjort denna unga, spensliga kropp. Då hade han sluppit se detta fadda leende vid de smekningar, som Hedda emellanåt bestod sin lycklige fästman. Och henne! Finge han henne bara en enda gång ännu dit bort i hagen, der de så ofta under sommarqvällarne träffats!
Han hittade dock på att hålla henne så hårdt omkring lifvet eller om halsen, att han icke kunde falla, en lek, som hon upprepade en gång till och med gamle Aatuli och som kom stackars Paawo att känna sitt hjertas slag litet våldsammare, än eljes var vanligt. Allt detta och mera dertill såg Ella, der han stod bakom de andra vid dörren. Hans heta blickar nästan slukade den vackra kraftiga qvinnan.
Men en så dugtig hustru har ingen i hela socken, som Paawo får, menade Jaako, och ref sig i hufvudet. Att du, Ella, som är så stark, stod der och hörde på predikan utan ett muck, framkastade Weikko, som kände sitt mod växa underbart, ju längre han kom ifrån gården.
Dagens Ord
Andra Tittar