United States or Bouvet Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Redan i mitten av augusti började emellertid tanken på världsåskådningen oroa honom. Han kände allvaret, som väntade honom. Det infann sig samtidigt med att han måste syssla en smula med ferieläsningen. Han började vidtaga förberedande arbeten i och för världsåskådningen, en kort överblick över, var han för tillfället befann sig. Trodde han på en Gud? Nej! Förnekade han honom? Nej!
Men rörande den nämnda världsåskådningen har jag redan något yttrat mig i min förra föreläsning här om "Vår tid och religionen". Jag anser mig därför nu kunna inskränka mig till att blott fullständiga denna kritiska framställning genom några få anmärkningar, särskilt rörande naturalismens skäl för förnekandet av viljans frihet.
Den hellenisk-västerländska världsåskådningen är således utvecklingens. Från det minnesvärda 1789, då hellenismen framträdde öppet på arenan, föres kampen å ömse sidor fullt medvetet om avsikterna och målet. Reaktionen vill lyckliggöra människosläktet genom att återföra det till en omyndig barndom.
För denna skulle jag icke kunna redogöra utan en rätt utförlig framställning av den s.k. naturvetenskapliga världsåskådningen , och kritiken av denna skulle ock egentligen kräva ett större utrymme, än här nu står mig till buds.
Denna är en helt annan; vi leva ej längre i någon naivt optimistisk upplysningstid, ej heller i en tid, då det religiösa betraktelsesättet utövar tankeledningen. Utan nu är det naturvetenskapen, som sitter i kulturens högsäte och vill trycka sin prägel på hela världsåskådningen. Vår tids form för förnekandet av viljans frihet är därför vad man kan kalla den naturalistiska determinismen .
Den naturalistiska världsåskådningen är vanligen en radikal materialism, som vill förklara allt ur kraft och materia . Båda fattas såsom eviga i betydelsen av ej i tiden uppkomna och ej heller i tiden förgängliga.
Den osinnliga världen lära vi aldrig känna, om om vi blott utgå från en rent teoretisk bearbetning av erfarenheten. Utan till kunskapen därom komma vi endast, om vi därjämte utgå från våra känslors krav och vårt viljelivs fordringar och bygga världsåskådningen mera på moral och religion än på naturvetenskap, låta lika väl intuitionen tala, som använda reflexionens abstrakta slutledningar.
Han gick gatan upp och ner, till dess butikerna stängdes. Men utan resultat. Hon hade redan rest... Han tog hennes försvinnande som ett gott omen. Nu fanns det ingenting, som kunde bringa hans tankar på avvägar från det stora målet: världsåskådningen. Det hade varit upprop. Man stod nere på skolplanen, klassvis och i smågrupper och diskuterade schemat och lärarna.
Han stoppade häftena ned i en skrivbordslåda för att de ej skulle synas och tog fram ett i sänder, med lådan öppen, så att han fort skulle kunna gömma dem, när han hörde någon komma. Tre dagar efter han satt då och läste om naturvetenskapernas betydelse för världsåskådningen spratt han till. Nere från Josefs fönster hördes préférencesignalen.