Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 september 2025
Att ge sin återhållna vrede ord Behöfde ej den stolte Voldmar manas: "Jag känt en furste", sade han, "i arf Ett slott han fick, med slottet en slafvinna; Slafvinna, ja, hon var det, tills hans öga I hennes såg, då var hon det ej mer.
"Min broder", svarar furst Voldmar mildt, "Hvad kyler ditt hjärtas vår? Ej för att väga min lott mot din Jag viste mitt glada land; Välkommen, ville jag säga blott, Din broder är nu din värd, Kom, dela vänligt hans salt och bröd, Snart delar han vänligt ditt!" Så sagdt, han räcker sin hand till frid, Furst Dmitri den fattat har: "Här bränner solen oss", säger han, "Af damm vi förkväfvas här.
Och vid sitt andra glas sig själf han lycklig nämnt, Att sveklös han besviken var; Och tömt en skål för den, som, då sitt ord han gett, Kan krossas, men ej rygga kan. Och vid sitt tredje glas han stått från bordet opp Och stött sin broders glas och sagt: "En skål för dig, furst Voldmar, ur hvars röfvarhand Jag min slafvinna röfva skall!"
Till sin dödsbädd deras fader nyss Båda kallat, talt i frid och sagt: 'Mulne Dmitri, du min yngre son, Du skall lefva med din moder här I mitt glada slott vid Volgas flod; Glade Voldmar, stolte yngling, du Skall bebo vårt stamgods, sprida ljus I mitt mulna slott invid Moskva. Så han talat, arfvet skiftadt är.
Dagens Ord
Andra Tittar