Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 10 maj 2025


O, du jagas en gång af ödets vindar i rymden, Mulnar ditt ljus, och din glödande purpur bytes i tårar. Hvila, mitt guldmoln, hvila i morgonlugnet af lifvet!" hon sjöng, dock stundom allenast. I växlande afbrott Följde tonerna tystnad igen, och man hörde blott vaggans Suckande gång och den flitiga pendelns knäppar i uret. Men öppnades dörrn omsider.

Det frö till lif, som i mänskan göms Af ljuset, I mörkrets fjättrar ej evigt glöms I gruset. Hvad döden fäller, Han återställer, Och knoppen blott, hvarur blomman väller, Är grafven. Hur säll i vaggans famn du hvilar än, Hur obekant med villorna och flärden! Din bädd af modershand bereddes den, Din ro af syskon från den högre välden.

Fullända teckningen af denna tafla, Där Minna väckts af morgonsolens strålar Och lyftat sakta opp ur vaggans bädd Ett barn, som vid dess sköte ler i sömnen. Med skärad pensel måla hennes ögon, Som tvenne himlar, lugna, klara, blå, Med gränslös ömhet famnande den späda.

Hon försökte stiga upp, men kunde ej, utan föll sidan, att hon fick hufvudet öfver vaggans kant. Nu observerade hon Emmi, blef glad och försökte jollrande att fatt i henne. Vaggan vickade. Hon föll ut och stötte hufvudet mot meden. Ett häftigt skrik. Gud välsigne! Emmi blef likblek, hon såg barnet bredvid sig golfvet.

Dagens Ord

eldades

Andra Tittar