Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 maj 2025
Under det att by vid by och gård vid gård utmed i synnerhet den södra kustvägen vittna om befolkningens styrka, trefnad och seger, kunna på vägarne inåt landet milssträckor tillryggaläggas utan att ens skymten af en koja möter ögat, och ser man efter långa färder en sådan, så hänger den på sluttningen af en jättelik mo, eller sticker den fram mellan de vilda lunderna kring ett halfgömdt träsk, lik en främmande utväxt på naturens friska, storartade stam.
Kanske tänkte han förr på min barnslighet, tyckte en sådan Endast för lekar skapad och skratt; men skrattar jag ofta, Gråter jag ofta också, åtminstone saknar jag någon, Någon att sluta mig till i en allvarsammare timme. Ofta i lunderna här jag vandrat allena och ofta Sett detsamma som nu, men hur annorlunda förklaradt!
Ser jag mot träsket, ser jag blott sund och fjärdar, som ofta Vaggat vår båt, då vi rott som änder från holme till holme, Ser jag mot lunderna, där har jag tusende gånger i skuggan Sutit med sömmen i famnen och tänkt. Nu säg, hvad jag tänkt då!
Där står tjället, Som förr min vagga bar; Där ser jag sundet, fjärden, lunderna och fjället, Min värld i forna dar. Allt är som förr. I samma gröna skrud stå träden Med samma kronor på, Och luftens rymder skalla än af kända kväden, Och skogens likaså. Och böljan leker än med Näckens blomsterskara, Som förr så lätt och ljuf, Och från de dunkla holmarna hörs eko svara Ungdomligt gladt ännu.
Vi stiga ur vid värdshuset, och medan jag avvaktar min svärmors återkomst hon har begett sig till sin mor för att anmäla mitt besök strövar jag omkring på ängarna och i lunderna, som jag icke har sett sedan två år tillbaka. Minnena nedtynga mig, och bilden av min hustru blandar in sig i allt.
Sann bildning kan förvärfvas utanför skolan; snille odlas icke uteslutande i de akademiska lunderna en vildblomma, funnen ensam i skogen behöfver ingen hjälp af samhället men genomsnittsmannen behöfver universiteten.
Lyckan af människans lott och kärleken, friden och glädjen Lärde du här, här väcktes din dröm om förklarade andar, Vänliga, skapta för oss, att bilda oss himlar på jorden. Lyssna, i sångernas ljud, i den domnande sucken af eko, Fåglarnas röster ur skyn och ur lunderna, hör du ej änglar, Leende änglar i allt, från din barndomsålder bekanta? O, hur ser jag ej nu dem klara!
Dagens Ord
Andra Tittar