Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 maj 2025
Nu vakna upp på höjd, i dal, Löf, gräs och örter utan tal; Hvar fläck blir grön, hvar tufva rik Af växter, en ej annan lik. Liksom till högtid kläds hvar äng, Hvar linda är en blomstersäng, Och härlig vaggas åkerns skörd, Af himlens varma vindar rörd. Ja, ute se vi sommartid, Med jorden grön och himlen blid; Hur är det i vår egen själ, Är sommartid i den jämväl?
Högt strålar morgonsolen ren, Naturen kläds i ljusets sken, Af fågelsånger ljuder skyn, Och ingen rörs dock än i byn. Hur kan väl odlarn hvila än? Är icke dagen ljus igen Och åkern gul och tegen full? Hvad gör, att han försmår dess gull? Dock se, han öppnar ren sitt tjäll. Hur lugn är ej hans blick, hur säll! Hvar jordisk omsorg, tung och kvaf, Han, som en klädnad kastat af.
Visst kan ock här man skåda få Af dag en vänlig strimma, Visst kläds vårt fångahus också I blomster mången timma; Men denna fägring, detta ljus, De vore i min Faders hus Som idel död och dimma. Ej hugnar vansklig prakt min syn, Hur skär den än sig målar; När solen lyser klart i skyn Och jorden gläds och prålar, Då tänker jag: Hur lefs det nu Uti min Faders boning ljuf, Uti hans anlets strålar?
Jag skulle ju vilja leva för mina älskade, som ha gjort för mig mera, än människor göra för en annan, och jag försöker allt vad jag kan. Men om det icke lyckas och det känns så då vill jag, att jag kläds i min vita klänning. I min nedersta byrålåda finns allt linne, som Nenne, min ängel, begagnade. Behövas handdukar, finnas sådana också. Men låt dem följa med mig.
Dagens Ord
Andra Tittar