Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 8 maj 2025


Vänner hade han inga som snåljobar ju aldrig ha lånte ut pengar mot blodiga räntor, såg luggsliten och sjaskig ut, sade sällan ett sött ord: hvarken konfekt eller sirap och hade svårt att kunna behålla en tjänare mer än ett halft år i rad. Och han misstrodde alla. Men i alla fall blef han jämmerligen öfverrumplad och insatt i äktenskapets bur.

"Du är min ros och min lilja, ingen skall oss kunna skilja." Plums, pladask dök hon med ena foten genom snön. "Jämmerligen heller, solen sätt krokben för mej", skrattade hon och kraflade sig upp.

Framför spisen en liten stinta med lockigt hår, som sydde röda rosor en tummvante. En pojke, som spantade stickor och sopade spiselhällen, sedan han lagt mera ved härden. Mor Brita-Dea själf vid spinnrocken igen. "Jämmerligen heller, behändigt här är", sade Stina. Hon öppnade dörren till ett stort skåp, där tomma, rena mjölktråg voro inskjutna i slåar öfver hvarandra.

"Här ska du si' sa hon." "Hva fick du si ", ifrade Per-Erik, som for med handen öfver det granna garnet, som om han velat smeka det." "Jämmerligen, ni fråga och gorma, jag ät opp hva jag ska säga, och int mins de'." "Du skulle si nånting", hjälpte Ante henne trafven. "Ja var de, men tig nu. Hon viste mej ett par vantar, si ni fina vantar, att ni int sett slikt."

Men de är farligt te tala om skogsrå, när en är i skogen. Herre gulla Ante de är någe som rör sig här ute!" Maglena kröp intill brodern. "Du mått lägga mer elden, men du får int ifrån mej. Sir du, nu igen? Nej du si ingenting för de är inte alla, som kan si. De lyse som två ögon midt i svartgrenarna." "Där? Jämmerligen stinta, känne du int igen Gullspira?!"

Slutligen satte prästen kaffekoppen ifrån sig, torkade sig omständligt om mun och haka, kramade näsduken hårt i handen och sa: Om den ouppfostrade och vanartige ynglingen önskat förarga mig med sin berättelse, har han jämmerligen misslyckats. Jag känner mig verkligen inte träffad.

"Ja, och de är ju de jag sir och vet och säg", fnyste Maglena förtrytsamt, "och jag fick dansa me bruden och fick tolf skilling." "Jämmerligen heller roligt de va' till att si nån' från fjälltrakten. Jag längtar farligt dit ibland, hälst nu sommarn. Förr bruka jag ju stå för kräken i fäbodarna våra, den här tiden."

Dagens Ord

bit

Andra Tittar