United States or Ireland ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ni trälar där, vi äro vänner och inga fiender! ropade han ystert och skrattade. Jag är Hallsten Folkesson! Finns det ingen bland er, som längre känner igen mig? Och här kommer Ingemund, den starke kämpen i Kristo, och här Folke, konungens jarl. Åt sidan för honom, att ni inte snudda vid hans kläder. Ställ er utefter väggarna med armarna i kors över bröstet! stå trälar inför tignarmän.

När han en stund hade betraktat deras lek, knep han hårt ihop ögonlocken och stod och tuggade med läpparna. Varför kommer aldrig Hallsten Folkesson? frågade han Ingemund, som var honom närmast. Sannerligen, hövding, därom jag spörja som du, svarade han kärvt, och munskägget borstade sig spotskt uppåt. Men vill du svara mig en annan fråga, säg mig, vad du ser för underligt i skyarna?

Det oaktat bör du också lyssna dina bröder. Bestäm nu själv! Jag har bestämt. Aldrig lämnar jag mig godvilligt åt Ingevald Folkesson. återstår mig bara att räcka dig handen, granne, sade Ulv Ulvsson och gick ned ur högsätet. Glöm mina förnärmelser sist och mina söners ungdomliga häftighet i dag, att frid får råda mellan gårdarna. Dina gåvor skola ärligt återskickas till Folketuna.

Jag visste, att de snart skulle glömma mig igen och att det är husbönderna, som här bestämma över tron. Men nu förstår jag, att det var för dig jag talade, just för dig, fast jag var utan kunskap därom. Ingevald Folkesson, jag kläder dig i vita vadum, i döpelsens snövita skrud, innan du träder inför den, som du länge hemligt längtat till.