Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 maj 2025
Och så kom jag hem och där är en som heter Nilenius, en bov, förstår du, som är min fiende, han vill att jag skall gå under, det känner jag på mig, var gång jag lyckas med en sak så hatar han mig, och när jag stupar kull i all min lort och alla människorna skäller ut mig, då kommer han och är vänlig och talar om hur dumt jag burit mäj åt.
"Stopp, stopp, fru Bergman!" kved mannen matt. "Jag är ingen tjuv, jag är Bergmans gamle gode vän Napoleonson, som bara ville skoja med Bergman." "Försök inte, usling!" svarade fru Bergman energiskt. "Gå framför mig, annars krossar jag skallen på er." "Men snälla fru Bergman, det är sant som jag säger. Ser jag ut som en bov?" Och han tog av masken. Fru Bergman granskade hans ansikte.
"Jag har läst, att de farligaste bovarna alltid se ut som riktigt beskedliga fä i ansiktet", sade hon misstroget. "Ni är nog en mycket farlig bov. Gå före!" "Men lilla, rara fru Bergman...." "Våga inte kalla mig så, skurk!" "Men...." "Tyst, och gå före, annars så...!"
Jag är handlanden Erlandsson, och är inte farlig alls.» Damen fattade genast mod, men i stället för att känna lättnad och glädje vid denna underrättelse blev hon ursinnig. »Jaså, ni är ingen bov, skurk?» skrek hon. »Vad menar ni då, usling, med att uppföra er som en bandit, lymmel? Hur vågar ni röva bort en ärbar kvinna?» »Snälla frun», sade Erlandsson. »Jag har inte alls menat något illa.
Han ville riva kyrkan men fordrade samtidigt, "att Guds ord skulle rent och klart predikas". Han var en Luther i många stycken men en bov i andra. Det var han, som första gången tände en Valborgsmässoeld på brända stenen. Han kallade den frihetseld, och när den slocknat, ville han dränka sig i Blekängsbäcken, som dock var för grund.
Dagens Ord
Andra Tittar