Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 juni 2025
Sven masmästare räckte Johanna en liten förgät-mig-ej, som han funnit vid sjöstranden, och detta var allt det galanteri, man hos honom kunde upptäcka. De gingo vid varandras sida utan att tala många ord, men deras okonstlade väsen vittnade tillräckligt om den glädje, de kände över att få se och vara nära varandra.
Mot Hermione var han ombytlig och underlig; än visade han sig dyster och hemlighetsfull; än utbrast han i kärleksbetygelser, som förskräckte henne, emedan de buro prägeln av vildhet och onaturlighet; än, och detta oftast, mötte han henne med ett slags galanteri, som måhända skulle ha förefallit Neapels skönheter behagligt, men som förödmjukade Hermione.
Deras hyllning var så ordrik och så ridderlig, så ögonskenlig och påfallande, hvarför hade då ingen sagt ett allvarligt ord, som kunde ge henne anledning att hoppas att deras galanteri var af någon djupare betydelse? På Adolf kunde hon lita. Hans kärlek var hennes egendom. Och derför hade hon förlofvat sig med honom, redan länge sen. Med honom, som hon icke älskade.
Men bäst äro de sånger från hans ungdomsdagar, hvarest han lemnar mytologi och galanteri å sido och endast sjunger om sin saknad. »Mit hierta vil uti mit bröst mig brista» heter en, der han klagar: »En hiort, som uti mörka skogar vistar, Han löper oförhindrat med sin hind. Så leeker fisk i siön, fogl upå qvistar; Men iag kan see ock måste vara blind.» Etc.
Dagens Ord
Andra Tittar