Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 29 juli 2025


Spöqvist var i själva verket varmt intresserad för Brackanders giftermål med Johanna, ty han visste med säkerhet, att patronen även funderat att fria till den rike kronofogdens dotter, Spöqvists eget kvinnliga ideal. Spöqvist hoppades detta sätt bliva kvitt sin ende och farlige rival.

Kontoret är ett mörkt rum, vars förnämsta möbler äro ett stort skrivbord, betäckt med charta-sigillata-försedda dokumenter, en piphylla och ett väggskåp, det senare patron Brackanders speciella husapotek, innehållande åtskilliga flaskor med etiketterna "Punsch", "Arrak", "Rom" och "Konjak". Väggarne äro behängda med piskor av alla slag och storlekar, från den blygsamma tagelpiskan, varmed skjutsbonden undfägnar sin tröttkörda kamp, till den förnäma chambrièren.

Patron Brackander vurmar nämligen för piskor; dock är denna vurm ej ensidig, att den ej även omfattar ridspön, av vilka finnes ett ganska utvalt förråd. Vi glömde att bland möblerna räkna patron Brackanders bokhylla; ingen tillräkna oss detta såsom härflutet från bristande aktning för vetenskap och litteratur.

Spöqvist bet sig i läppen för att icke gapskratta åt vännen Brackanders ofärd, varefter han vände sin av skadeglädje lysande blick Sven och sade med mycken salvelse och högtidlighet: Olycklige, vad har du gjort? Du är hemfallen åt lagens hela stränghet; ingenting kan rädda dig ur rättvisans arm. Sven stod likasom förstenad. Är det icke hemgång? Är det icke edsöresbrott?

Trygg, åtminstone i sin egen tanke, under gardeskorporalens vingars skugga mot varje förföljelse från patron Brackanders sida, fortsatte Sven jämte hans nya bekantskap följande morgon sin väg i nordlig riktning, åt Jönköpingshållet.

Patron Brackanders ansikte hade nämligen förr infattats i en ram av de mest kvinnoförledande polisonger de voro hans älsklingar, hans tröst i livets mulna stunder men sedan länsman Spöqvist upplyst honom om, att Napoleon ej nyttjade polisonger, försvunno en vacker dag dessa vegetationens underverk för en artistisk bybarberares härjande lie. Men vad offrar icke en stor själ för en idé!

Sven berättade bland annat med glad uppsyn, att den tid, under vilken han genom kontrakt förbundit sig att förestå Brackanders masugn, om några månader vore slut; därefter ämnade Sven bygga en smedja, arbeta för egen räkning och fira sitt bröllop med Johanna. Djäknarne kvarstannade hos korporal Brant till följande morgon.

Barnbarn uppväxte kring korporal Brant och mor Kerstin; deras ålders sol sken varmt och ljuvligt och kastade, innan den sjönk under horisonten, ett rosensken över livets höst. Vi vända oss ogärna från denna tavla av hemtrevnad och lycka för att med några ord redogöra för herrarne Brackanders och Spöqvists senare levnadsöden.

Andra Tittar