United States or Kazakhstan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hannas samtid återfann i den med rörelse sitt bättre jag: så skönt, så godt, så varmt var själfva hvardagslifvet, blott man ville se det med skaldens blick.
Han sopade med den det svarta, ojämna golfvet, bordet och bänkarne, sprang sedan bakom kojan, där en hög kvistved låg uppstaplad, plockade spän och tallkottar i skjortfånget och bar in hela famnen full. Alltsamman lade han i spiseln. När han uträttat det, gick han till potatistäppan och började rensa bort ogräset. Solen stekte, det var så varmt.
Inte drömde du om, att du var i en skog åtminstone? det vill jag slå vad, och inte att du var på landet heller ... Och inte heller att jag var på sjön, Albert! Nej, jag drömde, att jag var i en liten, liten kammare med rosiga tapeter, och att jag malde krita ... Pah ... Och jag malde väl också krita? Hon såg upp på honom med ett stort, varmt ögonkast, men slog ned det, liksom träffad av en dimma.
Högst besynnerligt, tänkte Wolfgang och Cramer, och de uttryckte också denna tanke under användande av flere av språkets superlativ, medan Kuntze tryckte på en knapp och tillsade den inträdande hushållerskan om varmt kaffe. Ja, det är ganska märkvärdigt, medgav astronomen, men jag gjorde själv experimentet i morse. Och det lyckades! Alldeles förträffligt.
Ett litet sommarminne att taga fram en och annan gång till vintern, när han satt ensam i sitt rum och drömde, medan skymningen föll. De hade kommit till toppen af den högsta bergsknallen och slogo sig ner i en solig klyfta, der marken var klädd med varmt, förtorkadt gräs. Han lade sig med afsigt icke alltför nära för att icke skrämma och för att bättre kunna iakttaga henne.
Efter dessa anordningar tog kaptenen vår gamle kund i handen och förde honom ned i kajutan, hvarest en god brasa i kaminen och den ångande lukten af varmt toddy gjorde ett ljuft afbrott mot kölden och mörkret på däck. "Stiltje och läsegel!" började han nu; "jag ligger här som i en säck, och innan dagningen simma väl kronans båtar kring mig som ålar kring en rutten fisk.
Sakta gick hon på tå uppför trappan och höll sig i ledstången. Här var det. Hans namn stod vackert graveradt på mässingsplåten, detta namn, som en gång för femtio år sedan kommit hennes hjärta att klappa så ungdomligt och varmt; ack, det slog ännu, men så ängsligt, så blygt och hopplöst! Skulle hon ringa? Naturligtvis, han skulle först fråga, hvad hon ville, och så ... så ... hvad sedan?
Det var varmt och gott på den lilla krogen. Dybedræt tog av sig pälsen och hängde upp den på en krok bredvid deras bord med onödig ostentation, tänkte Börevig, men undertryckte sin vrede. Det var jul. Man skulle vara överseende och god, inte hatfull och hård. Frid på jorden och människorna där kom kaffet. De frossade på kaffe och bröd och sköljde ned smulorna med konjak.
Ni är i stånd att låta edert liv för sanningen, där ni icke giver det bort för den ni har kär. Fröken Kerstin rodnade, drog sin diamantring av fingret och tryckte den på yttersta spetsen av mästarens skrynkliga ringfinger. Mottag denna såsom ett obetydligt minne av eder tacksamma lärjunge, sade hon varmt.
Tyst från sitt ensliga torp långt borta i djupet af skogen Gick den gamle soldaten Pistol mot kvällen omsider, Sedan han värmt sig i ro och tändt sin pipa vid härden. Ingen han lämnade kvar i den ödsliga hyddan, och ingen Följde hans spår. En son, den ende, han ägde sig närmast, Fjärran i härnad dragit och stred i det turkiska kriget.