United States or Sint Maarten ? Vote for the TOP Country of the Week !
De voro oberoende män och ofta mycket oförvägna. Det fanns en sadelmakaregesäll hans namn har sjunkit tillbaka inom det historiskt ovissa, men hans gärning lever den gesällen var en verklig revolutionär. Han fordrade egendomsgemenskap, stal en pistol och slog in fönster.
Men till hans sida sig smög den sextonåriga flickan, Följde i tystnad en stund med foten den gungande meden, Tills att med hjärtat fullt af bekymmer hon talade stilla: "Fader, i glädjen minnas vi blott oss själfva. En annan Finnes här än; blir julen för honom glad eller sorglig? Får den gamle Pistol sin fröjd tillbaka?
Lycklig är han, som sluppit; för mig byts sakta till afton Dagen ändå som tillförne, och jag är öfvad att tåla." Så han sade. Sin hand åt den åldrige räckte majoren: "Gamle Pistol", så talte han, "se, för honom, som åter Trefnaden fört till mitt hus, för min dotters lif, för kaptenen Föll han, er son, så hör jag, och föll, som det ägnar en krigsman.
Nu hade också den tredje hunnit närmare; han lossade ett skott, men felade i farten och låg i detsamma sjelf för Saliks skott blodig i sanden, och hans häst flög med ohejdad fart tillbaka öfver fältet. Salik fattade sin andra pistol, den fjerde förföljaren tvekade ett ögonblick, Saliks säkra skott skulle träffa honom långt innan han kunde hoppas att träffa Salik med sitt.
Ren ilade trafvarn, Eggad af tömmen, förbi, då ett mildt "God afton!" ur släden Hördes, och fålen, spak i en blink, stod hejdad i farten. Strax af en vänlig röst den åldrige hörde sig kallas: "Kom blott, gamle Pistol, ty till oss visst ärnar ni vandra, Kom, här finner ni rum, om ni sitter på kanten af släden; Vägen är ödslig och lång för den bräcklige vandrarn i mörkret."
När gamle Pistol uppträdde från de djupa led, som 1808 bestått den förtviflade striden för fosterlandet och äran, flärdlös, trumpen och lugn, med en järnfast ära i djupet, väckte han hos allmänheten samma känslor, som grepo hans vapenkamrat, den ädle majoren, då Finland, stod för hans öga; hans torftiga, gömda, heliga fädernesland.
Olli kom i väg utan kläder, fort, som om han blifvit utskjuten ur en pistol, blodig och tilltygad. Lasse låg snart tungt och sof, men Lotta satt uppe och höll sig för bröstet. Hon hade fått sig en stöt, hon med, och det värkte. Ett par dagar därefter låg hon sjuk. Olli hade gått upp till frun och skvallrat, och dagen därpå kom doktorn. Lasse fick höra lagen.
Slutligen är det ock hon, som om under hafvandena både i torpen och drängstugan har en omtanke, hvilken får sitt mest gripande uttryck i förhållandet till Pistol, den gamle trumpne soldaten, hvars son stupat i kriget, medan kaptenen återkommer på julaftonen sårad men behållen.
Sorgsen syntes dock ej den gamle begynna sin vandring, Utan som andra han väntade glad julaftonens glädje, Bjuden att fira den nu på den stora, bemedlade herrgåln. "Sitt ej", hade den aktade herrn, den ädle majoren, Sagt, då han träffade sist sin vapenbroder vid kyrkan, "Sitt ej, gamle Pistol, som en tjäderhane i skogen, Ruggig och gömd; hvi ser jag dig oftare ej i mitt grannskap?
Man hörde en pistol falla på golfvet. Derpå föll en löjtnant på en stol. En stund full af högtidligt allvar. Slutligen sade den räddade: Får hon de 1,000 markerna i qväll? Herr Adolf tog fram en obligation. Hvem är det? Frågan gjordes skyggt, han var rädd att pistolen ännu en gång skulle komma fram. Hvem jo, det skall jag säga dig, hedersprisse, det är hon, din gamla hon från Drumsö, Nadja!