United States or Tajikistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och det var Rakel, som man nu hade funnit i vattnet? inföll Myro ångestfullt. Ja, ja, Rakel och hennes gosse. Där funnos redan före henne två andra lik, som lågo utsträckta de svarta bänkarne, och som vid ljusskenet sågo hemska ut, skall du tro. Men vad var det att se emot henne?

Några drucko öl ur de stora stopsbuteljer, som voro uppstaplade stolarne och bänkarne bredvid dem, andra bara spelade, alltför ifriga för att ge sig tid att dricka. Vid de öfriga borden nära der han stod såg Samuli några andra drickande, spelande eller konverserande.

Det är troligen engeln med de två förgylda ljusen, som omkring vårt hus. Och der står en herre i röd rock och är tyst med ryggen vänd ut åt. I bänkarne luta sig menskorna ner som om de sofvo. Tag af er mössorna, säger morbror och lägger hatten för ansigtet.

De lade sig de anvisade bänkarne, och trötta av dagens vandring, inslumrade de snart i oskuldens och ungdomens lugna sömn. De vaknade. Strömmen brusade, bälgarne flåsade, hamrarne knackade: det var den gamla musiken, som oupphörligt, år ut och år in, ljuder ett sådant ställe. Men framför våra vänner stod Sven masmästare med ett bylte i ena handen och sitt stora pinsbacksur i den andra.

Det svarta bjelktaket framstod i denna belysning tydligt: man kunde inne mellan brödspetten se, huru de bruna torrokanerna vandrade af och an deruppe eller stodo i grupper, medan de yngre exemplaren af detta i Finland rikligt förekommande husdjur kilade fram och åter mellan takspringorna eller gåfvo sig af längs väggarne promenad ned till golfvet och derifrån upp bordet, bänkarne och öfverallt.

Gubbarne sutto verkligen bänkarne i stugan och skämdes, fullkomligt rådlösa och maktlösa, under den skur, som hällde över dem från kvinnans fräsande läppar. Och törs inte ni, slutade hon, ska jag ge honom, när han kommer. Kalle kom, fräck, osnuten, blek om nosen och grön i ögonen. Vad har du gjort av äggen, pojke! öppnade madamen sitt förhör och ställde sig bredbent framför banditen.

Gubbarne sutto verkligen bänkarne i stugan och skämdes, fullkomligt rådlösa och maktlösa, under den skur, som hällde över dem från kvinnans fräsande läppar. Och törs inte ni, slutade hon, ska jag ge honom, när han kommer. Kalle kom, fräck, osnuten, blek om nosen och grön i ögonen. Vad har du gjort av äggen, pojke! öppnade madamen sitt förhör och ställde sig bredbent framför banditen.

Han sopade med den det svarta, ojämna golfvet, bordet och bänkarne, sprang sedan bakom kojan, där en hög kvistved låg uppstaplad, plockade spän och tallkottar i skjortfånget och bar in hela famnen full. Alltsamman lade han i spiseln. När han uträttat det, gick han till potatistäppan och började rensa bort ogräset. Solen stekte, det var varmt.

Men samma märkliga rum, som inneslöt de två ofantliga spisarne, matbordet, bänkarne, hunden, och ibland fick ett flygtigt besök af en utomordentligt humoristisk gris, var äfven barnkammare.