United States or Estonia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var en av dessa farliga våraftnar i Stockholm, då solen faller ljumt över nyknoppade träd, då gatorna vimla av folk liksom på lek och till ögonfägnad, då utvärdshusen locka gammalt gift folk att leka nygifta eller förlovade, då himlen är blå och isblocken dansa utför strömmen, då vintern synes så långt borta, som skulle den aldrig komma igen och våren lovar en sommar, sådan ingen någonsin upplevat.
Men han vill icke sitta till bords med kättaren och tala om tidens frågor, ty nu finns det vittnen, och han har för övrigt så många andra att tala med, om också ingen förstår honom så väl som den otrogne. När han går, säger han, att han vill komma ut en hel dag och hälsa på mig. Här är för mycket folk om sommaren, menar han, och för litet om vintern.
När vintern kom, blev kvarnvägen svårframkomlig och det var nu endast fru Maturin, som besökte kvarnen då och då, medförande en korg fullproppad med matvaror. Likväl upphörde icke Hansi Hinz att sysselsätta kvinnornas fantasi. Några bland dem hade läst berättelser om eremiter och fromma undergörare, vilka alla levde lika ensligt och torftigt som mjölnaren. Hans bild växte i deras föreställning.
Solen sjönk den sista aftonen bakom Kastellholmens flagga, jag vandrade framåt slätten för att på Novilla säga farväl åt våren och Djurgården och ännu en gång värma mig vid minnena från den förgångna vintern. Ve!
Då schakten ligga nära hafvet, nå dessa kolossala, varma vattenmassor detsamma med en temperatur, som om sommaren växlar mellan 100 och 40 grader och om vintern mellan 60 och 15 grader. Våra varma floder sträcka sig från Arkangel till Sibiriens ostliga regioner naturligtvis med olika mellanrum, bestämda af de topografiska förhållandena. Och de blifva varmare och varmare.
När vintern kom, var hon återställd ... naturligtvis icke rask, nej, långt därifrån, men hon måste tvinga sig till att gå på en bal hos justitieministerns, en soirée hos generalens, och själfva fingo de ju naturligtvis också lof... Det andra och tredje barnet kom, nu hjälpte det icke mera att pjoska i hemmet.
Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder. Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar. Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.
Därpå gick vintern utan att han såg henne, och så kom sommarn, när han for till skären igen. En dag, när han pratade vid gårdens mor, som nu var änka, kom det på tal om Mari. Nå, sa gumman, hon är väl bortkommen nu? Hur så, hon är ju i ett gott hus och har det väl. Och herrn bryr sig inte om henne längre, sen han förlorat henne. Vad för slag?
Gusten plockade på en av ejdrarne och svarte: Åja, mor, men du tycker nog om att få stek på bordet, när det vankats salt fläsk och torrfisk hela vintern, så det ska du inte tala på. Och för resten, så, jag går inte på krogen, jag, och något ska en ha att roga sig med.
Strömborg berättar, huru han ännu 1875 på vintern i en på fågelbrädet utställd bur fångade en bofink, som eljes hade förgåtts i den starka kölden, och höll den i buren som gäst vintern öfver. En annan gång hade han tämt ett litet möss, som intog sina måltider dagligen framför hans säng, eller en fluga, som höll honom sällskap vid bordet.
Dagens Ord
Andra Tittar