United States or Caribbean Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag var en domnad fisk, som legat länge på landbacken och som nu vräkts i sjön. Nu längtar jag efter att arbeta. Jag vill ta ett nappatag med Vår Herre lifvet. Få se om jag legat för länge på land! Du har ofta sagt, att jag behöfde, att lifvet grep fatt i mig riktigt hårdt. Men jag var en reflekterande fisk, som hade svårt att fastna.
När de sedan hade stigit i land, sågo de glöd ligga där och fisk, som låg därpå, och bröd. Jesus sade till dem: »Tagen hit av de fiskar som I nu fingen.» Då steg Simon Petrus i båten och drog nätet upp på land, och det var fullt av stora fiskar, ett hundra femtiotre stycken. Och fastän de voro så många, hade nätet icke gått sönder.
Det var Clara, som ropade till frukost, och snart sutto de fyra karlarne kring köksbordet, där det stod nykokt potatis och salt fisk, smör, rågbröd och brännvin efter som det var söndag. Gumman gick omkring och manade till god matlust samt kastade då och då ett öga på spiseln, där det kokades åt höns och grisar.
Tre små täcka och hemlighetsfulla insjöar mellan bergen, enkom skapade till skogsfruns speglar, uttömma sitt överflödiga vatten genom en liten förtjusande å, som slingrar sig mellan branta stränder till havet, matar en flitig kvarn och i sin mynning är en älsklingslekplats för stimmande fisk.
Och männen betogos av stor fruktan för HERREN, och de offrade slaktoffer åt HERREN och gjorde löften. Men HERREN sände en stor fisk, som slukade upp Jona. Och Jona var i fiskens buk tre dagar och tre nätter. Och Jona bad till HERREN, sin Gud, i fiskens buk. Han sade: »Jag åkallade HERREN i min nöd, och han svarade mig; från dödsrikets buk ropade jag, och du hörde min röst.
Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd, eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk? Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!
Att de också alltid skola komma hit till förargelse." "Inte behöfs det några stora anrättningar. Bara man har mat. De måste ju förstå, att man inte på landet alltid kan vara så försedd." "Om man helst hade fisk. Men när nu också fisken åts upp till middagen, hvarenda stjert." "Vi ge bara kall mat och filbunke." "Nog skulle jag veta ännu ett råd." "Och det vore?"
Ska vi gå i skogen? frågade Mari och såg på herr Axel. Nej, nu vill inte jag! svarade han. Förra gången ville inte du! Så kan det vara! Mari gick in igen och dansade hela afton med samma lugn som om hon burit vatten eller rensat fisk. Året därpå var hon förlovad med en hederlig skomakargesäll, och försvann ur historien.
»Är väl för hungrig till att sofva», menade Svend och satte fram en stor träskål med kokt kall »fjeldörret». »Det dröjer ju en stund innan jag fått koka ny fisk», tillade han då han såg att jag ej anföll skålen.
Ska vi gå i skogen? frågade Mari och såg på herr Axel. Nej, nu vill inte jag! svarade han. Förra gången ville inte du! Så kan det vara! Mari gick in igen och dansade hela afton med samma lugn som om hon burit vatten eller rensat fisk. Året därpå var hon förlovad med en hederlig skomakargesäll, och försvann ur historien.