United States or China ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon vågade nästan icke taga i sitt barn, af fruktan att bli åtsnäst, hon vågade icke se på den lille, utan att amman betraktade henne med en blick, stickande af förakt, straffande i tyst hån. Ni ha väl sofvit godt båda i natt, kära Nadja? frågade den unga frun blygt; hennes melodiska stämma dallrade litet, vek och svag som tonen af en zittra.
Har du ej litet syndetikon, så jag fick limma dit en annan i stället. Jag vet ett bättre råd, inföll Verna Sommar, som nästan blygt hållit sig på afstånd från flickskocken. Vi skära bort den andra klacken också, så är din sko som den bör vara. Se här är min puukko! Bravo, det var det bästa! skrek Bertha, men Alma såg mycket misstrogen ut.
Sakta gick hon på tå uppför trappan och höll sig i ledstången. Här var det. Hans namn stod vackert graveradt på mässingsplåten, detta namn, som en gång för femtio år sedan kommit hennes hjärta att klappa så ungdomligt och varmt; ack, det slog ännu, men så ängsligt, så blygt och hopplöst! Skulle hon ringa? Naturligtvis, han skulle först fråga, hvad hon ville, och så ... så ... hvad sedan?
Ljuf i sin barnslighet kom hon, den sextonåriga flickan, Rodnande blygt, med dallrande, klara tårar på kinden, Tog i de fina händernas par den åldriges ena, Väldiga hand och talte med förebrående mildhet: "Elake, hårde Pistol, högmodige, vägrar ni komma, Menar ni, ingen finns, som behöfver er här i den stora, Lyckliga gården?
Och dessutom, söta Jenny, hur kan du kalla något arbete simpelt, som ger en menniska hans ärliga bröd? Att slå dank eller syssla med sådant som ingen nytta gör, det kallar jag simpelt . Jag tänker inrätta en samskola, inföll Aina blygt.
Till slut reste sig en liten flicka med ljusa lockar kring det rosiga ansiktet och sade blygt: "Mamma och pappa kalla mig för Gullvifvan." "Jaså, lilla Eva. Det var ett mycket vackert namn. Men jag menar någonting ännu högre. Jag ser i eder alla evighetsblommor , och jag önskar innerligt att ni alla må växa och blomstra i Guds solsken."
Tala mer... Hur kan det vara, min vän, att du värdigas tala med mig? Du, tillade hon blygt, som nästan aldrig bryr dig om att tala med damer inte ens med Madame de Staël. Madame de Staël! Han smålog. Ja... Å, du skulle blott riktigt veta, hur okunnig jag är! Du, som jag vet håller så strängt på kunskaper.
Ni ser ut, som om ni inte förstod svenska, fortsatte Nadja, hvad skall jag sjunga? Någon liten vacker aria, proponerade fru Mäienen blygt, om vi skulle ta Lucrezia Borgia, »nella fatal», och hon gnolade melodien. Nella Fatal? Känner jag er Nella! Visst inte. Hitta på något annat. Kanske Fidès' aria ur »Profeten.» Hvad för en profet? Daniel eller Manasse, dem känner mamma till, inte jag.
Han såg sig omkring med en hastig blick: konduktören var sysselsatt på annat håll. Därefter reste han sig lugnt, vände om det svängbara ryggstödet på sin soffa, gick över till andra sidan och satte sig mittemot henne. Behagar fröken ett tyskt päron? frågade han blygt och aktningsfullt.
Hon satt med halvslutna ögon och vaggade rysande fram och tillbaka. Ibland överfölls hon av nervös gråt. Strax Edmée trädde in i rummet, hade hennes blick sökt Förste Konsuln. Där stod han borta vid kaminen, med händerna på ryggen som vanligt, och talade ivrigt med en herre, som hon icke kände. Så fort hon kunde, sökte hon närma sig honom. Hon väntade blygt på tillfälle att få hälsa på honom.