United States or Heard Island and McDonald Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ocken är det då, då? viskade han ivrigt. Ocken är det? Hon svarade: Det hörs väl på snarken. Det är länsman i Stenshult. Dåligt, dåligt, mumlade Träsken, dåligt att en inte har handklovar på lager. Han följde moran in i köket. Gästgivarns hustru satt vid bordet och skar bröd i tärningar. Pigan stod vid spisen och rörde i gröten. Ingendera besvarade Träskens hälsning.
Inte jag heller, om det ej är ett misstag. Ett sådant fatalt misstag! Den 2 juni. På observatorieavenyen hittade jag två kiselstenar, formade precis som hjärtan. På aftonen fann jag i en rysk målares trädgård det tredje hjärtat, lika stort och fullkomligt likt de två andra. Schumanns Aufschwung hörs nu ej mera, vilket gör mig lugn igen. Den 4 juni.
RHAISTES. Hvem är du, som så främmande Tycks vara och så hemmastadd likväl hos oss? TEKMESSA. Hvemhelst du är, som frågar, hörs ett ljud af hot I dina ord väl icke, men bakom dem dock. RHAISTES. Jag frågar. Den, som frågar, önskar främst ett svar. TEKMESSA. Det vägras ej. En värnlös kvinna skådar du. RHAISTES. Det ser jag utan dina läppars vittnesbörd.
Äldre människor ä så underliga En morgon medan hela huset sover, står min dotter utanför stugan och lyssnar till ett ljud, som hon aldrig hört förut. Det är icke blåsten, icke någon fågel och heller icke någon motor som dunkar. Då jag kommer ut på förstubron för att gå till hamnen och båtarna, kommer hon emot mig och säger: Vad är det som hörs så underligt?
Stora bror sträcker ut sig ogeneradt, men Johan protesterar mot öfvergreppet. De sparkas och Johan blir slagen. Han gråter genast. Äldsta bror sofver redan. Nu hörs en röst från en vrå djupt nere vid golfvet. Ligg stilla, pojkdjeflar, och slåss inte. Hvad säger du för slag? svarar bror, som är en djerf pojke. Basrösten svarar: Hvad jag säger? Jag säger att han inte ska vara kitslig mot den lilla!
Jo, då får onkel sitta öfvergifven Och endast minnas i sin vrå, Att han en egen haft kring sig också. JULIA. Min onkel, ack, hur kan jag vedergälla Er godhet? v. Bort, jag vill ej nu bli störd! JULIA. Ni rörs ren af att blott er föreställa, Att jag kan bli ifrån er förd. v. DANN. Hvad prat! Hvem säger dig, att jag är rörd? JULIA. Det hörs ju på er stämma, onkel snälla. v.
Så hon suckar tyst som vinden, Lutar sakta rosenkinden Mot hans barm och lyss. "Seidi", hörs han kufvad svara, "Din skall hvarje fånge vara, Lös dem, ljufva, En för hvarje kyss." Österns himmel purpurrandas, Friska morgonvindar andas Öfver Peras strand, Och på böljans brutna spegel Skynda gladt med svällda segel Seidis fångar Till sitt fosterland.
Glasen fylldes åter, och den tystnad, som var liksom helgad åt väntan på dem, afbröts genast af kaptenen, så snart han med en klunk pröfvat den nya brygden och funnit den god. "Nå, hvad hörs vidare i land, min gamle vän", började han nu, "vet vår patron vänta oss, eller är ni eljest af egen drift ute på förtjänst?" "Jag har ej satt min fot i land på flere dygn", svarade den gamle.
Intet svar! Då först märker jag att det regnar. O, djup av elände! Vad har jag gjort för att förtjäna dessa marter? Det är tydligen helvetet självt! Miserere! Miserere! Jag bultar om och om igen! Det är mer än besynnerligt att aldrig någon står att upptäcka när jag blir anfallen. Alltid har man alibi, det är alltså en komplott och alla äro medbrottsliga! Då hörs doktorns röst: Vem är det?
JULIA. Hvems då i vida världen, om ej din? FRANK. Nåväl! JULIA. Tyst, onkel hörs. FRANK. Å, ingen fara! Det drog i trappan blott; nu är du min. Släpp, dyre, älskade, han kommer in! v. v. DANN. En vacker dag! FRANK. För mycket sol, min herre! v. DANN. Just solen, tycker jag, ger den behag. FRANK. Ursäkta mig, så tycker icke jag. v. DANN. Den sortens smak förstår jag ej, dess värre!
Dagens Ord
Andra Tittar