United States or Kyrgyzstan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Denna dörr är av tjänarinnan öppnad, och därifrån leder en trappa upp till altanen. Rakel lutar sig mot bröstvärnet och ser ut över staden. Himmelen är klar, och friska fläktar komma från havet. Rakel är orolig, hennes hjärta klappar nästan lika häftigt, som hon bidade det första hemliga mötet med Karmides.

Men man måste kunna läsa honom, se hos honom äfven litet annat, än det, som du nyss framhöll." "Du ämnar väl inte, i Herrans namn, göra honom till en sedlighetens apostel?" "Ditåt lutar det litet." "Kors och bevars! Är nu inte ens Zola fridlyst? Jag råkar rakt i förtviflan. Fru Karell, låt oss och kasta volang!" "Just detsamma tänkte jag föreslå. Herr Lagander!" "Jag är färdig!" "Och John?"

Han vill smyga bort till de gamla, skåda deras ansikten än en gång och säga dem farväl tyst, att de kunna förnimma det som en drömvilla; men ålderdomens sömn är lätt, de kunna vakna, rädsla kämpar med hjärtats lust, han törs icke . Han lutar pannan mot dörrposten och lyssnar till de kära sovandes andedrag. Hans kind är blek och hans ögon tårade. Han återvänder den väg han kommit.

Jag tager farväl, jag bjuder god natt, Åt världen farväl jag nu säger; Min möda var lång, snart lutar jag matt Mitt hufvud mot plågornas läger Och somnar från sorgen och nöden. Jag bad till min Gud, hvar timma och stund, Om frid för min själ, för ögat en blund; Min Fader mig hört: Hans barn skall hvila i döden.

Men en annan stor dörr står öppen högra sidan, och från bambustolen ser herr Lundstedt hörnet av ett ekskåp, som står svarta klot, och när han lutar sig fram, varsnar han ryggen av en stol och axlarne av en herre, som och visar de utkrokade testarne av en snusbrun peruk, och han hör en äldre mansröst tala: Detta är ingenting mindre än Rüdesheimer av sjuttonhundra och fyrtiofem, mina herrar och fröken Beate, som hans majestät, högstsalig konung Fredrik i livstiden här nedlade i källarne, under detta golv, mina herrar och fröken Beate, och en hel pipa från högstdensammes arvland Hessen med binamnet Kassel, att ha vid jakttillfällen och även andra oförutsedda tillfällen härute högst densammes älskade Frösnäs.

Men när dagen nu till nedgång lutar, Vandra de till sina hvita borgar, Där en härlig aftonmåltid hålles; Vandra sedan in i sina sofrum. Se dock! Under är det att berätta; Konung Vukaschin förgäter eden. Han, den förste, säger åt sin maka: "Akta dig, o du, min trogna maka!

Jag läser den sköna lilla skriften: Om glädjen att , och den väcker hos mig en håg att lämna denna världen. För att utforska gränslinjen mellan liv och död lutar jag mig sängen, tager proppen ur flaskan med en cyanförening uti och låter denna sprida sina förödande dofter.

hon suckar tyst som vinden, Lutar sakta rosenkinden Mot hans barm och lyss. "Seidi", hörs han kufvad svara, "Din skall hvarje fånge vara, Lös dem, ljufva, En för hvarje kyss." Österns himmel purpurrandas, Friska morgonvindar andas Öfver Peras strand, Och böljans brutna spegel Skynda gladt med svällda segel Seidis fångar Till sitt fosterland.

O Gud, min bön jag slutar Och mot din nåd mig lutar; O finnes ro i världen Som den hufvudgärden. Beredningspsalmer till döden. En vilsnad främling är jag här I denna världen vrånga, Mitt lif en fattig fånges är, Som räknar stunder långa; I mörker, fruktan, nöd och band Jag tänker min Faders land, Dess ljus och fröjder många.

Rosen blommar Några korta dar; Dröjer mer än rosens sommar Mänsko-blommans kvar? Skön hon skjuter opp och prålar, Kinden glöder, ögat strålar, Men en fläkt vid hennes stängel rör, Och hon bleknar, lutar, vissnar, dör.