United States or Kiribati ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vilken väg? frågade han. Vilken väg har Daniel röjt? Till Raslinge, svarade gumman. Var det inte den han skulle fara? Kvicka sig nu, så slipper han ta länsman i kärran. Greven skakade på huvudet. Den saken är ordnad. Men vem har ingivit pojken att röja undan på vägen söderut? Det har jag, svarade mor i Sutre. Och varför, frågade greven allvarligt, gjorde gumman det?
Kronofogden var afsigkommen nu, var alldeles för tjock för att kunna sköta om sig, men äta och dricka det kunde han. För resten var han ogift och behandlades som ett omyndigt barn af sin hushållerska, samt hämnades för de af henne lidna oförrätterna med att gräla och bråka med sitt biträde, som skötte tjänsten åt honom. Och länsman! Han var en enstöring också han, änkling och barnlös.
Det gör jag. Och han drog sig baklänges, som om orden skrämt honom. Men länsman högg kvickt tag i rockskörtet, stoppade flykten. Tänk sig för, sade han. Och fortsatte viskande. Gästgivare. Jag ska säga hur det är. Jag vill ha saken på säkra sidan. Jag vill, att det ska vara äkta alltsamman. Inte för gästgivarns skull: jag kommer inte att kräva honom på ett öre.
Man kunde godt tycka bra om starkt och glada sig åt lifvet, men när man skulle visa sig för folk, måste man vara presentabel och inte så där gång på gång dumma sig. Så började länsman dra öronen åt sig. Lasse var så lösmunt, när han fått något i sig.
Ja, du lille landstrykare, jag är länsman Spöqvist, dig till straff och androm till varnagel, såsom du snart skall finna. Spöqvist! sådant gement, otäckt namn, fortfor Adolf. Men i alla fall passar det er rätt bra, och ni bör vara nöjd med det... Lösdrivare, röt Spöqvist, vem är du? Vad heter du? Varifrån kommer du?
Som sade: Vad det anbelangar så ska greven inte stå uppbunden så värst länge. Köpman Luther fordrar, att greven skall förlöpa sin hustru strax efter vigseln Strax efter vigseln? upprepade greven. Han böjde sig ned efter lilla mamsellen, satte henne på sitt knä och strök henne över håret. Strax efter vigseln? så att dom till skilsmässa kan falla så snart som möjligt, fortsatte länsman, läsande.
Men länsman lättade endast så pass på armen, att han kunde läsa: Karl, Viktor, Anton, Kling. Det är jag! ropade Träsken, sprang fram. Vad nu då? Karl Viktor Anton Kling, det är jag. Men jag skriver aldrig mitt namn. Jag tecknar bomärke. Nog för jag kan skriva. Men jag tecknar bomärke. Så här ska länsman se, så här
Skulle det nu åter bli gräl och skam i Sutre, gästgivarns till visa för de illvilliga? Och alltid för kvinnfolk. Gräl då Lars mot mors vilje tog hustru, gräl så att präst och länsman måtte medla och gjorde sig stora och tunga i Sutre. Gräl och skam utan ända, då Stava födde. Gräl nu sist om Daniel och Valborg. Det visste hon med sig, mor i Sutre, att hon från begynnelsen varit mild som en duva.
Pisksnärten klatschade mot skinntröjan. Raggen rörde icke en lem. Kommer du igen till kvällen? frågade Daniel. Varken i kväll eller morgon, svarades. Den resandes huvud föll bakut och tung, gurglande suck steg mot himlen. Ocken var det som for? sporde Raggen. Daniel svarade: Länsman i Stenshult.
Det var främmande till länsman, förnäma främmande, en fru från sta'n, en fröken i grann pels och en militär med blanka knappar och röda prägtiga snören. Han satt på kuskbocken och körde sjelf. Matti hade aldrig sett en sådan ståt förr. De förmögnare af byns innevånare, som redan kl. tolf ätit sin middag hade nu vid tutiden sin badtimme. De hörde ännu ingenting, men de andra der nere desto mer.