Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 maj 2025
Sitter du här?" ropade van Weide förvånad. "Hur är det med dig? Är du sjuk?" Harry Taylor rörde sig inte och såg inte upp. "Det är van Weide, som tilltalar mig", sade han dovt. "Jag känner igen rösten. Den låter som en duett av en cirkelsåg och en bastuba." "Jag är förkyld", sade van Weide indignerad. "Kroniskt", fortsatte Harry Taylor. "Nej, jag är inte sjuk. Men jordens rotation besvärar mig.
Jag var på en hippa i går." "Vem mer än du?" "Ingen. Jag höll den alldeles själv. Det vill säga Charley Reeves, min sekundant, var ju med. Men han räknas inte." "Sekundant?" "Ja, jag har duellerat med Bob Hyes. Han är hos Röda korset nu." Van Weide steg ur vagnen och gick fram till Harry Taylor. "Vad i Herrans namn säger du, karl? Har du skjutit Hyes?" frågade han förskräckt. "Skjutit? Inte?
Jag kan knappt påminna mig att ha sett en tysk i mitt liv och hade väl aldrig fått se en sårad heller, om inte van Weide ramlat av hästen i förgår." "Jag slant!" sade van Weide generad.
"Hur många tyskar stupade egentligen i det där slagsmålet, som ni var med om?" "Ingen", sade den sårade. "Dom skubbade sin väg båda två." Harry Taylor öppnade försiktigt dörren och stack in huvudet. "Är Hyes här?" frågade han med en viss ängslan i rösten och såg sig omkring. "Nej", sade van Weide. "Jag har inte sett honom i eftermiddag."
Jag avlägsnade mig diskret innan han kom ut, fastän det nog skulle ha varit intressant att få studera hans fysionomi då." "Hör du, Suvaroff, som sitter nära fönstret. Säg till mig om du ser Bob Hyes komma hit!" Harry Taylor satt med ansiktet dolt i händerna hopsjunken på en dikesren långt borta från världen, när van Weide kom körande vägen förbi i sin bil. "Hallå, Harry!
Dagens Ord
Andra Tittar