United States or Philippines ? Vote for the TOP Country of the Week !


Påven Gregorius IX bannlyste dem år 1232 grund av deras satanistiska lära: »Lucifer, den gode Guden, som har blivit förjagad och avsatt av 'Den Andre', skall återkomma, när usurpatorn, vilken kallas Gud, genom sin usla styrelse, sin grymhet, sin orättvisa gjort sig föraktad av människorna och blivit övertygad om sin egen oförmåga

En Gud, okänd tills vidare, vilken utvecklar sig och växer, uppenbarar sig tid efter annan och dessemellan tyckes lämna världen åt dess öde, likt åkerbrukaren som låter dårrepet och vetet frodas ända till skörden. För varje gång som han uppenbarar sig har han ändrat åsikter och börjar sin nya styrelse med att införa förbättringar, framgångna ur praktiken.

Dess styrelse var en sillsallad med underliga ingredienser. Ordförande Julius Krok. Vilken hederlig borgare mellan Karlslunden och Garvarebrunnsgränd hade icke någon gång i sitt liv dragit Julius Krok vid näsan? Verkställande direktör: Gusten Sörman. Rabulisten, son av en tjuvstryk. Den! Vidare Elis Eberhard Roth. Den! Per Hyltenius. Den! Den! Smeden Andersson, gammal Blekängsbo, hederlig och dum.

Bäst vore det väl i sådana omständigheter, att genast kunna nöja sig med Guds allvisa styrelse, men när skola vi lära oss detta till fylles?" Med allt detta var han för ingen del någon "Kopfhänger", såsom tysken uttrycker sig. Tvärtom var han ständigt glad sitt stilla vis, och humorn välde fram ur hans sinne som en aldrig försinande källa. Ett angenämare sällskap än hans anträffas väl sällan.

Säger någon nu, att det tjenar till intet att förhand bekymra sig om aflägsna tidsrymder, betecknar man det som en ofruktbar utopi att vilja sörja för en morgondag, som ligger hela tjugu år fram i tiden, vill jag blott erinra om, huru mycket en dylik tankegång påminner om ett yttrande, som tillskrifves en af Frankrikes minst berömda monarker, hvilken, man visade honom den afgrund, hvari landet under hans usla styrelse stod i begrepp att falla, tröstade sig med, att det nog skulle i hans tid, och sedan finge det hur det ville: "après nous le déluge!"

Hon kunde förtälja och gjorde det gärna om den isande förskräckelse, som de allemanniska barbarernas anstormande hade väckt i Gallien; om det allmänna jublet över landets räddning genom Julianus' hjältemod, om den välmåga, trevnad och trygd, som nu under hans rättvisa, kraftiga och välvilliga styrelse lyckliggjorde det nyss lidande, utarmade landet.