United States or Belize ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag fick lust att leva mitt ibland lidanden, Orenlighet och dödskamp, och i detta syfte beredde jag mig att söka plats såsom sjukskötare vid lasarettet Frères Saint-Jean de Dieu i Paris. Denna tanke föll mig in morgonen den 29 april, sedan jag mött en gammal kvinna med huvud som en dödskalle.
Jag kom i pension, kunde säga "oui madame", och "Dieu vous benisse", sydde hela året, som jag gick der, på en schattersömstafla, der det stod en mamsell som skolfrun sade hette Lotta, och hon gret vid en graf som skulle vara hennes älskares, Werther hade han hetat, och hon torkade sig i ögonen med ett kläde, som visst var ett lakan, ty det räckte ned till hennes fötter, och dessutom stodo på taflan några djur på fyra fötter, men hvad de skulle föreställa vet jag ej.
Det är narraktigt, men jag kan ej hjälpa att intrycket av någonting oförklarligt dröjer kvar i mitt sinne. Vidare rue Dieu. Varföre Gud, då han är avskaffad av republiken, som har ägnat Pantheon åt en annan bestämmelse än dess ursprungliga . . . Rue Beaurepaire.
"Mon dieu, ser du inte hur gammalmodigt han för sitt hufvud, så der bär ingen mygga comme il faut numera sitt hufvud; så här skall man hålla det, gadden mot nacken". "Men, söta du, det är ju bra obeqvämt. Och alla ha ju här sina hufvun på gammalt sätt". "Mauvais genre, ma chère. De ha ingen smak.