United States or Bangladesh ? Vote for the TOP Country of the Week !


Lemnade skor och strumpor stranden och sprang barfotad till byn. Efter uträttadt ärende skulle jag hem samma sätt. Jag vände tråget upp och ned det var det beqvämaste sättet att det uröst och klef åter i. Men nu höll det att tok. Midt ån slant jag den degiga bottnen och vältrade hufvudstupa ur karet, som blef liggande sidan likt en kantrad båt.

Men när hon väl var ute, blefvo hennes steg mindre säkra, och hon tryckte sin hand hårdt mot bröstet, i det hon klef öfver en liten stätta. Der trodde hon sig obemärkt. Derifrån ledde en stig genom åkern och till forsen. Hon följde länge diket, ref i förbifarten några strån och fälde dem åter. Hennes ögon fuktades, och några stora tårar trillade sakta ner för kinderna.

Men ett stycke från stranden syntes ett brunlockigt hufvud gunga vattnet, medan de krusiga vågorna delade sig i en bred, glittrande kil. Hanna klädde tyst af sig, klef utför trappan och ljudlöst ned i vattnet. Hon simmade med långa tag ut till Bella, som hela tiden vändt ansigtet från stranden och syntes fullt upptagen af att ligga orörlig rygg.

"Nej, för hade de ju vari slut me er och mej och Gullspira. Men finndrängen klef fram än en par steg." "Gosse, jag står int ut te höra dej." "Men , kan du förstå, kom en helande hop smålämlar farande utefter backen, svart och gult å dom, som en lång trasmatta, som flög framför fötterna på'n.

"Hon får väl vara gammelfolk hos oss", sade Maglena brådskande, när Gullspira, som kände sig fullt hemmastadd, utan den minsta tvekan eller tanke om hvad som passade eller icke klef opp och lade sig fållen. "Ja och måtte vi vara bra emot 'na riktigt", ifrade Ante. "Jag ska ut och söka ungbjörkkvistar och spädt tallris åt 'na!

Han kom underfund med att björnen ilsknade till när han bara fick honom själf i sikte, och att det var Maglenas röst och ord, som gjorde besten spak. Ante klef undan och satte sig ner utom synhåll för det farliga vilddjuret. "Sjung för'n, Maglena", hviskade han. Ante insåg att om Maglenas blotta tal gjorde sådant intryck björnen, skulle hennes sång ha ändå kraftigare verkan.

Fick en liten, qvaf kammare innanför stugan, der fyra karlar och tre qvinnor snarkade, den ena värre än den andra. Fick en katt till sängkamrat och diverse andra objudna gäster, som slutligen gjorde sängen trång för henne, att hon full af förtrytelse rusade upp, klädde sig och klef ut genom den folkfylda, illaluktande stugan.

Småstinterna hade för länge sen gått åt om inte hon hade vari. Jag lofte mor hon dödde, att Gullspira skulle följa oss. Mor visste de en kan ha mycke godt åf en get, när en ingen mat har åt småen, jag tog Gullspira med oss." "Ja, och för den delen har jag tagi foder me åt Gullspira, en behöfver inte ängslas för de", sade Månke drygt och klef fram.

Ögonen drömde han om hela natten, och de tjocka, varma, röda läpparne. Fy, men obehagligt var det hela. Det jagade honom hela natten ... om kamraterna bara visste! En sådan slamsa, som... Nadja klef öfver ett par af gärdesgårdarne, skyndade förbi boden, stallen och fähusen och hade när sluppit förbi drängstugan, en röst tilltalade henne.

Stödd af Ante och Maglena stapplade hon ut. Fårskinnsfällen breddes slätt som möjligt kälken och Gullspira förstod väl meningen. Hon klef upp dit och sjönk med en stönande suck ner i den lådliknande kälken. "Hvad har jag gjort för ondt i denna gården att jag skall bli utsatt för styggt", tänkte Gullspira. Barnen sysslade snabbt och ljudlöst omkring geten.