United States or Sint Maarten ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var ett trolleri, en besvärjelse. På alla sidor dök det upp ansikten, fram ur häcken, upp ur diket, fram om husknutarna. Häpna, stirrande, illvilliga, elakt glittrande ögon. Abraham strök sig över pannan och reste sig. Vad är det du vill? Jag förstår inte, när du skriker så där. Hon fortsatte att skrika. Och nu såg han, att hon var ful.
När han stod ensam på en klint och blickade ut öfver de stora vidderna, der vattnet bredde sig kring skär och klippor glittrande ljust och speglande blått så långt ögat nådde greps han af en underlig beklämning. Hans eget jag krympte samman till en atom i verldsalltet; och i denna stämning var det som om allt det finaste och bästa hos honom sjelf slog ut i blom.
Ännu alltid menar jag mig se min moders och mina systrars hulda anleten för mina ögon både vakande och i drömmen. Jag minns så väl marmorportalen till vårt hus, de glittrande springbrunnarna på den skuggiga gården och trädgårdens mjuka, grönskande gräsmatta. O, att min dröm en gång kunde blifva verklighet!" "Men tror du, att du kan återfinna allt detta oförändradt?" frågade Frumentius sorgset.
Hon lyfte upp draperiet från ena fönstret och pekade utåt. Från husets dominerande höjd kunde man se ned öfver Norrström och öfver staden på andra sidan. Den sträckte ut sig dernere vid och jemn, halft i fågelperspektiv; och i det mörka, blanka vattnet speglade sig dess glittrande ljus.
Jag hade sett två kvinnoansikten, det ena hade ögon som en slipad glittrande kniv, det andra var håligt sargat, sårigt, med smink kring såren, och ögonen sprutade ut orent hat. Och jag tyckte att jag själv kände igen det ansiktet jag letade i mitt minne ja, det kanske var min första kärlek, vad minns jag av detta utslocknade fordom?
Han var dock en konstnär, som för hennes fantasi förkroppsligat så mången diktens hjälte med stora tankar och starka känslor. Nu i afskedets stund väntade hon det med skälfvande spänning. Hon var i ett underligt glittrande lynne.
Tankfull höll hon sin hand under en af dess finaste strålar, så att den återstudsade och spriddes omkring i tusende glittrande perlor i gräset, på blomstren, och smyckade hennes hår mer skönt än de demanter, som vanligen fästade hennes dunkla lockar. Hon hörde ett ovanligt buller, såg hastigt upp, framför henne stod en ung man, hvilken med blixtrande ögon betraktade henne.
Yrande perlor stänkte skimrande omkring henne, der hon satt skrattande och plaskade i det glittrande vattnet. Hastigt slöt hon sin glada lek och det lilla hufvudet sjönk, med ett uttryck som nästan liknade tankfullhet, ned mot den nu alldeles stilla hvilande vattenspegeln.
Jag blir allt dummare och dummare sade han och lutade sig med kinden mot min men säg ingenting om det till andra. Ni märker nog, hur dum jag är. Ja, ni är mycket obegåfvad! Jag talar ju beständigt om mig själf det är ett säkert tecken! Och så såg han så rar ut, liksom sorgsen öfver sin egen barnslighet. Underliga människa! Men jag tycker om detta glittrande väsen, så olikt mitt eget.
Den såg icke alldeles ny ut, men hur som helst så var det i alla fall ett privatekipage. Abraham körde. Lille ingenjören var glittrande glad till en början. Men när han väl stuvat in sig i den gamla mögelluktande droskan, blev han ängslig. Han tänkte tala med hennes nåd om Backarna, och han hade obehagliga förkänslor.
Dagens Ord
Andra Tittar