United States or Barbados ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hän ur vår ena dallrande vågskål plockar beständigt moiran, den grymma, fröjdernas gyllne, räknade vikter, kastar i andra sjunkande vågen slappade sinnens, mattade krafters, mödors och sorgers tyngande bly.
Han ägde ej en vågskål att väga sin egen andel i sitt livs mörka öden, och hade han ägt en sådan vågskål, skulle han bortkastat henne utan att väga, ty han kände ingen lust att köpslå, pruta och dagtinga om skuld och vedergällning.
Och när det bröt det tredje inseglet, hörde jag det tredje väsendet säga »Kom.» Då fick jag se en svart häst; och mannen som satt på den hade en vågskål i sin hand. Och jag hörde likasom en röst mitt ibland de fyra väsendena säga: »Ett mått vete för en silverpenning och tre mått korn för en silverpenning! Och oljan och vinet må du icke skada.»
Och Träsken svarar: Gack till köpstaden. Och du säger: Varföre då, då? Och Träsken svarar: Mina vantar äro slut som ock mina västar och stövlar. Gack till köpstaden. Och du säger: Si, jag är nakot, öva barmhärtighet ty icke heller i köpstaden hava de några vantar. Och Träsken svarar: Vad sade jag dig vid Hoby vägskäl? Varföre icke köpa, sade jag, varföre icke då, då?
Och du, människobarn, tag dig ett skarpt svärd och bruka det såsom rakkniv, och för det över ditt huvud och din haka; tag dig så en vågskål och dela det avrakade håret.
RHAISTES. För dig då tycks ej kärlek väga mer än hat. LEONTES. Väl i mitt hjärta, men på Dikes vågskål ej. RHAISTES. Om så du dömer vänner, som du dömde nyss, Befarar jag, att mången väljer fiendskap. LEONTES. Rätt har jag för en fiende, som rätt begär; Men för en vän, som hotar, har jag detta svärd. RHAISTES. Jag går. En annan finnes här att klaga för. LEONTES. Du hindras ej.
Saken är avgjord. Då slog hon ikring sig och kände att hon var ung och stark. Hon var så hög, att hon hade fri blick över Sutredalen ända från klinten till Hoby vägskäl. Ekarna stodo tätt intill henne och krafsade henne på ryggen och skavde av färgen. Storekens topp bläddrade med sina blad framför ögonen. Men hon blåste bort dem, så att ruskan blev kal.