Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 maj 2025
Hän ur vår ena dallrande vågskål plockar beständigt moiran, den grymma, fröjdernas gyllne, räknade vikter, kastar i andra sjunkande vågen slappade sinnens, mattade krafters, mödors och sorgers tyngande bly.
Till stilen utmärka sig Lucidors griftqväden af ett visst manér, en stark patos ända till häftighet. Han uppradar en mängd ord efter hvarandra t. ex. »Ängslan, pust, suk, snyftan, iämmer, Sorg, kval, tårar, hierte-kvaaf, Alt hvad siäl-bedröfligt klämmer, Grufste sorgers olyks-haaf.» Etc. Det handlar dock om ett litet barns död.
O, klagen ej, fastän ej hvarje frö, Som hoppet djärft i ödets drifhus kastar, En grönklädd stängel skjuter opp och bär Lycksalighetens himlaburna frukter! För dem är tidens sol för kall ändå. Men om, af bittra sorgers tårregn ammad, En jordisk sällhet slutligt gror för er Och äfven den af kulna stormar skördas, Så klagen ej ändå, ty med sin vällust Och med sitt kval är lifvet dock en dröm!
Men han sjöng om höga minnen, dar, som strålat längesen, Hjältar, gömda nu i grafven, bragder, halft förgätna ren. Det var Finlands kamp, han sjöng om, fosterlandets sista strid, Våra segrars, våra sorgers och vår äras gyllne tid.
Dagens Ord
Andra Tittar