United States or Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !


"Nadeschda", han sade, "Kall, dunkel, obeveklig Och stolt är denna moder, Natalia Feodorovna. Ej lifvets späda fröjder, Ej hjärtats rätt hon aktar, Monarkers nåd allenast Och höga anors skimmer Och slafvars mängd och stjärnor, bragdens bana vunna.

I lycklig stund I kommit hit Att hejda denne mannens fräcka öfvervåld. FOLKET. Hvems menar du, den gamles eller ynglingens? RHAISTES. Hans, den förryckte nittonåriges, hvars arm I slafvars värf vid rodden härdats, tills, i kraft Sin åra lik, till ofog den begagnas nu. FOLKET. Har han förmäten vågat bära hand dig? RHAISTES. Än mer. Betrakta, hvad han håller, snäckan se!

Bönhörelsen af fega Slafvars gissel fick jag, tills jag hånfullt Stöttes bort att börja återfärden. När jag , föraktad, slagen, krossad, Lämnade mitt forna hemvist, tändes I mitt hjärta harmens vilda låga, Och i trakter, fordom fridens, höjde Jag förbannelsens och hämndens verop: 'Ve dig, ve, Natalia Feodorovna, Som mot egen blod af stolthet rasar!

DEN SKEPPSBRUTNE. Du hälsas folkens öfverdrott, du lydes blindt Af fega skaror, lömska som du själf. För dig, För dig alltså har Hellas blödt, föraktlige. LEONTES. Hvem menar han, mot hvilken mänska eller gud Framljungar han sin vrede? DEN SKEPPSBRUTNE. Bofvar, lösen mig! Ej blef jag född att bära slafvars bojor, jag, En konungs son.