Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 maj 2025
Allt detta kom för henne nu. De hade varit långa dessa elfva månader, sträfsamma, glädjelösa, så annorlunda mot det hon förestält sig. Hon var egentligen icke lycklig, det liksom formulerade sig för hennes tanke, det som hon känt som ett obestämdt, plågsamt tryck, någonting som hon förskylt, men omedvetet, någonting som var ett straff, hon visste ej hvarför. Men nu just kom hon på det.
En ensam, gammal kvinnas glädjelösa dagar lågo framför henne där hjälpte ingenting. Det var den sanning, som dag för dag blef alt tydligare för henne. I männens kalla, vårdslösa hälsning, i kvinnornas ringaktande blickar läste hon »gammalpiga». Och hvarje gång hade det på henne samma värkan som ett ormsting. Åren som följde bildade blott en enda lång räcka af felslagna förhoppningar.
Men ju längre hon kom dess tydligare såg hon att alla de argument hon kunde samla upp icke skulle förmå att i ringaste mån förändra eller modifiera sonens mening. Från dessa blad slog der emot henne samma trista, glädjelösa stämning, samma trötthet, samma brist på tro, samma likgiltighet och samma kyla, som från hans eget väsen.
Myros skarpa öga igenkände i den ena båten Karmides och Hermione, som förtroligt sutto vid varandras sida. I den andra voro några av det förlovade parets unga vänner. Den glada, intagande synen stämde så vackert med himmelens klarhet, havets lugn och de grönskande stränderna. Men hos Myro väckte synen bittra känslor; hon tänkte på sin olyckliga vän och på sin egen föraktliga, glädjelösa lott.
TEKMESSA. Förrn köld och hunger släckt mitt glädjelösa lif, Bjöds räddning af fajaker, som besökte ön. LEONTES. Förunderligt! I nödens stund just kommo de, Dit ingen kommit under nio år förut. TEKMESSA. På hafvet, så de sade, mellan Paros sund Och Hellesponten de ett segel mött, som höll Mot söder kosan.
Dagens Ord
Andra Tittar