United States or Rwanda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Mamsellen häpnar. Därpå rycker han fram med blombuketten och frieriet, men detta har till följd ett hysteriskt anfall, varvid fruntimret dock bibehåller nog besinning att öppna dörren, skjuta ut den åldrige friaren och kasta blommorna och polackan efter honom. Av hela det förfärliga ordsvallet kunde gubben ej uppfatta mer än att hennes fader hade dött samma dag morgonen.

Hvarje poet från denna tid är samma gång en språkkonstnär och patriot. Stjernhjelms dubbla sträfvan att grammatisera och dikta vårt språk bibehåller sig hos alla hans efterföljare. Trots all sin vårdslöshet har äfven Lucidor ej vanslägtats från sin mästare. Nästan inga främmande ord eller vändningar förekomma i hans poesi.

De olyckliga, som märkte denna brist hos sig, ville göra om sig, göra sig bättre. Deraf hyckleri, falskhet mot sig sjelf. Nu har man kommit derhän, att känslosamhet är upptäckt vara en svaghet, som i äldre stadier skulle ha stämplats som last. Franska språket bibehåller ännu samma ord vice för lyte och last.

Man har påstått, att det stjernhjelmska tidehvarfvet ej gått vidare framåt i poetiskt afseende, derföre att alla skalder, som kommo sedan, voro mindre än hufvudmannen. Men är ingalunda förhållandet. Tvärt om märker man en utveckling, som ungefär liknar den tyska. Man bibehåller qvar efter honom samma varma nit för språkets renhet och uppodling.

Hufvudsaken är och det betecknar just skalden att det allmän-menskliga träffar oss i de enskilda förhållandena och bibehåller sig friskt bortom seklerna. Och dessa sånger, huru sköna äro de icke i all sin enkelhet! De äro inga produkter af konstnärliga sträfvanden och studier, inga rosenhaneska sonetter, ej heller ädelt finpolerade som »Myrtillus af Bergen» förstod att göra det.

Låt vara, att man i hvardagslag talar eller skrifver tidens rotvälska, men i bunden stil duger det icke. Man öfversätter och kommenterar isländska fornsagor. Man bibehåller äfven hans mindre efterföljansvärda sidor, ordlekarna, ojemnheten, rimmeriets öfverflöd. Men en stor egenskap hos honom har visserligen gått förlorad, den antikt manliga och rena sinnesförfattningen.

nu det förstnämnda af dessa lynnen otvifvelaktigt sannast emottar och mest medvetet bibehåller intryck af naturen, kunde man i allmänhet tillerkänna ett företräde i afseende å högre intressen åt den ort, som mäktigast inverkar detsamma.