United States or Haiti ? Vote for the TOP Country of the Week !
Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest, under hugg och slag, under fångenskap och upprorslarm, under mödor, vakor och svält, i renhet, i kunskap, i tålamod och godhet, i helig ande, i oskrymtad kärlek, med sanning i vårt tal, med kraft från Gud, med rättfärdighetens vapen både i högra handen och i vänstra, under ära och smälek, under ont rykte och gott rykte, såsom villolärare, då vi dock äro sannfärdiga, såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds, såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.
Säg därföre icke, då ni ser en broder, som icke vakar och tänker i böner såsom ni: "Se, denne är en förtappad". Säg snarare: "Låt mig se efter om icke äfven denne står vid den brusande flodens strand och trotsar vakor, mödor och faror och kämpar med sina friska lemmars krafter för att bära däröfver Kristi utkorade och arbeta för hans sak". Jag slutar här.
Men om han då saknat den renande handen, som aldrig tröttnade om dagen och den långa natten igenom, då hans mors nog ofta av bekymmer, omsorger, möda och vakor trötta kropp behövde sömnens vila så skulle Persson kanske ännu i dag sett mycket rälig ut och varit sig och alla till en fruktansvärd vämjelse.
Du må vara glad, att jag vill ta emot en så ringa gåfva". Hvarföre är den ena ful och den andra vacker, båda tala ju detsamma? Hvad ser du mera? Jag ser en moder, hon säger åt sitt barn: "du mitt hjertas blomma, jag vill vaka för dig, jag vill lida för dig, dö för dig. Ack, hvad äro vakor och mödor, dem räknar jag ej". Barnet säger: "moder du bör vaka för mig, lida för mig, dö för mig!
Hvad äro väl vakor och mödor, dem må du ej räkna på". Hvarföre är modren vacker, hvarföre är barnet fult, de tala ju båda detsamma? Ser du ännu mera? Jag ser en man och en qvinna. Qvinnan säger: "du är min konung och min herre, din är jag. Du är mitt ljus, mitt lif, hvad är väl jag utan dig. Se huru god du är, att du icke försmår den ringa. Du är min kraft, min starkhet.
På silfvermolnets kant satt aftonstjärnan, Från lundens skymning frågte henne tärnan: "Säg, aftonstjärna, hvad i himlen tänkes, När första kyssen åt en älskling skänkes?" Och himlens blyga dotter hördes svara: "På jorden blickar ljusets änglaskara Och ser sin egen sällhet speglad åter; Blott döden vänder ögat bort och gråter." Vill du veta, skälmska flicka, Hur om hösten vakor fångas?
Jag vill alltså säga eder, att det första minne jag har, är af en tid, som var mig ganska ärofull. Jag lyste då för en Romare, värdig detta namn. Han lemnade sitt hem, en liten enkel boning, för att rädda fäderneslandet. Jag följde honom i hans tält och lyste hans nattliga vakor för fosterlandet, jag lyste honom ännu då hans själ kämpande flydde ur kroppen.
Detta senare fall var för honom dock länge det värre fallet, och då med den ljusnade dagen dyningen började krusas af lifliga fläktar och ett gladt sorl af böljan vid fartygets bog vittnade om dess förökade fart, försvunno den gamles betänkligheter för hoppet att efter vunnet ändamål få hvila sin af vakor, köld och väta uttröttade kropp, och han höll med godt mod kurs på Rönnskärets ur fjärran framskymtande udde.
LEONTES. Ej så, ett ondt är sceptern ej, Zeus själf bär sin Och hyllas äfven därför främst bland gudarna. Med vakor, vedermödor gäldas ej för dyrt Den sköna lott att vara folkens värn och stöd Och länders glädje. Endast offret af hvad rätt För gudar är och mänskor kallar jag för stort, Om ock det för allfaders egen spira gafs.