United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sluten i dess famn, På dess granitbädd skall jag, gömd för världen, Hvars skönhet kväljer och förskräcker mig, Kanske en stund af sömnens ro besökas, Ett ögonblick få glömma bort mig själf. Dock om, ännu på veka svandun vaken, Vid Minnas sida hennes make hvilar, Så lämna mitt förgråtna öga, sömn!
Ha aldrig dessa troll, som fordomdags med flintspjut kämpade mot våra fäders järnskodda lansar, tills de slutligen, besegrade, från öppna landet drevos längst in i bergens obekanta gömmor, men ännu, ruvande på hämnd och mord, frambryta stundom under nattens timmar att mana storm utöver stilla ängder, att reta floder över deras bräddar, bevinga klippor emot vigda tempel och gjuta syndigt tal i sömnens öra ha aldrig dessa uppträtt för din syn för att med rysliga gestalters sanning till vanvett skrämma eller ock med skönhets antagna sken till lust och synd förföra den arme, som de finna på sin stig?
Hungerns, sömnens krav förmådde icke lösslita honom från denna syn. Han klagar för skogarne: Skogar, o sägen mig, vem har drahbbats av grymmare kärlek? Vem? I veten I, som givit så många en fristad. I, som levat i seklernas lopp, o kunnen I minnas, fingen I vittna förr en sådan tärande längtan?
Med en tyst vältalig kritik öfver allt fjesk, slängde de sig slutligen båda utan alla förberedelser på den hårde träbänken, men väcktes till ny förvåning af mig, som egnade dem några moderliga omsorger i form af en kappa och ett par kjolar, och så gingo vi alla till hvila, om icke just till ro, i sömnens mycket omskrifne armar.
Ingen sådan njutning, verksamhet eller klokskap finnes i dödsriket, som duger "under solen" v. 9, d.ä. för denna jorden ty det är just om den saken, det är fråga . Om en fader säger till sina söner: "Äten nu, gossar, och dricken, v. 7, läsen så på edra lexor, varen i 'verksamhet' att förvärfva eder 'kunskap, ty snart är sängdags och i sömnens rike, dit I nu snart faren, kunnen I hvarken spisa, dricka eller studera," då menade ej fadern dermed, att de ej skulle kunna få någon slags njutning eller kunskap, t.ex. genom drömmen, under sömnen, utan endast, att de ej kunde få den njutning och kunskap, hvarom han talade . Ännu mindre menade han, att de skulle tillintetgöras . Likaså här.
Nu var det tyst omkring honom, så tyst att han, av vanan, väntade sig bli tilltalad och tyckte att röster hördes, där inga voro; och hans huvud, som hittills avbördat sig alla tankar i talat ord, började fyllas med ett överskott av oförbrukat tankefrö, som grodde och sprängde och ville ut i vad form som helst och gjorde olust i kroppen, så att sömnens vila ej kunde infinna sig.
Det var min tanke såsom vaken, var min dröm I sömnens famn, när kvalförskingrarn någon gång Medlidsamt äfven mig i sina armar slöt, Att Ajas son här kunde träda upp mot dig Och mot din tagna ställa fram sin ärfda rätt. I sådant fall jag mellan eder båda stått, Sett här min borna härskare, min fader där, Och nödgats välja. LEIOKRITOS. Ha, ett alltför brydsamt val!
För Jesu blod, som flutit, Tillgif, hvad jag har brutit, Att ej ditt straff mig gnager Och sömnens frid förtager. När mina sinnen alla I hvila sammanfalla, Då låt din änglaskara Min vakt och hägnad vara! Mig själf, och hvad i lifvet Mig kärt af dig är gifvet, Jag ger liksom tillbaka Åt dig att öfvervaka.
Han kallade döden med de mildaste smeknamn en ljuv drömlös slummer, sömnens broder, ett återvändande i moder Jordens sköte, en av den goda Naturen själv föranstaltad upplösning av vår kropp och dess beståndsdelars blandning med vänliga element och han undrade däröver, att mången hade föredragit det förra medlet framför det senare.
Sof, oroliga hjärta, sof, Glöm, hvad världen har ljuft och ledt! Intet hopp din frid förstöre, Inga drömmar din hvila! Hvarför ser du mot dagen än? Säg, hvad väntar du mer af den? För de djupa sår kanhända Någon helande blomma? Arma hjärta, slut ögat till! Dagens rosor du pröfvat nog; Blott i sömnens dunkla lustgård Gror den stängel, dig läker.
Dagens Ord
Andra Tittar