United States or Vietnam ? Vote for the TOP Country of the Week !
I väntan står en brudgum; allt är redt Af Mirrha doftar bruden, facklor tändas, Och tåget rör sig; se, då stannar det Och bröllopssångerne i gråt förvändas. Den ärfda tegen mannen har besått, Och axet mognat, men hans barn och maka Vid skörden honom sakna; han har gått Den väg, som ingen kommit än tillbaka.
Väl fick han ej i skolor lära vapnens konst, Den bästa lärdom gaf likväl hans ärfda mod. Att högt från klippan kasta sig i hafvets famn Och mot dess vågor kämpa, att med klubbans tyngd Ett vilddjur krossa, att med pilen bryta af I luftens rymd en vingsnabb fågels fria flykt, Det var hans vapenöfning, var hans tidsfördrif. O, att vårt lif, så fullt af saknad än det var, Fått så i lugn förflyta!
Dora och hennes make stå på grund af detta inför en högst allvarlig kris i sitt äktenskap, dock, hon får tillfälle att göra den upptäckten, att han äger en karaktärens och hjärtats kultur, om han också saknar den ärfda förfining som genomtränger hela väsendet. Han gör utan ostentation och på ett finkänsligt sätt hvad han utan lång begrundan finner vara det rätta i en viss, kinkig kasus. Och Dora säger sig, att den sanne gentlemannen är den, som i lifvets alla skiften på samma, alltid naturliga och otvungna sätt förverkligar en rättlinig karaktär, och att det inte är så farligt om han saknar sinne för Venedigs skönhet och ibland något vulgärt säger »kvinns» i
Då höjer Dmitri sitt öga mörk, På nejderna blickar han; En stund han tiger och skådar blott, Omsider han talar så: "Ett fält oss möter af skördar tyngdt, Ett annat af blommor höljs, Vid randen vinkar en ändlös skog, För jägarens fröjd ett hem, Och fjärran tindrar i solens färg Ett torn af ditt ärfda slott; Skall jag det noga betrakta allt, Att finna, hur säll du är?"
Hane, född af finska fäder, fyllde Sjutti vintrar på sitt ärfda hemman. Gammal själf, han ägde unga söner, Trenne tvillingspar, det äldsta sjutton Och det yngsta femton vårar gammalt. Sköna, kraftiga de voro alla, Lika bäckar, som af vårregn svälla; Var dock någon framför andra härlig, Var det visst den unga Tomas Hane, Äldre brodern i det andra paret.
Stoft och rök och flyktande skuggor bara Ser du oss vara. Ärfda brister sig i vårt väsen blanda, Köttets lustar locka vår svaga anda; Låt ett sådant öde ditt hjärta röra, Värdes oss höra! Låt en bön, en död och en blodskamp gälla, Minns att törnekronan och korset ställa, När din hand till hämnden vi lyftad skåda, Mellan oss båda.
Det var min tanke såsom vaken, var min dröm I sömnens famn, när kvalförskingrarn någon gång Medlidsamt äfven mig i sina armar slöt, Att Ajas son här kunde träda upp mot dig Och mot din tagna ställa fram sin ärfda rätt. I sådant fall jag mellan eder båda stått, Sett här min borna härskare, min fader där, Och nödgats välja. LEIOKRITOS. Ha, ett alltför brydsamt val!
Tvenne armar, i hvars bojor Denna hals var stundom sluten Tvenne dunkelbruna ögon, Som, då köpet gjordes, gräto." Så med ödsligt lugn han talat, Och furst Voldmar svarar dyster: "Mer än hundrade slafvinnor På mitt ärfda gods jag äger; Välj bland dessa en, o broder! Om du aktar en för ringa, Välj dig tvenne, välj dig trenne, Tills min skuld du finner gäldad.
Det finns några exempel på söner till affärsmän, hvilka, efter aflagda universitetsexamina, ägnat sig åt affärsverksamhet och lyckats sköta ett redan ordnadt företag, men de äro få i jämförelse med dem, som misslyckas i att uppehålla den ärfda förmögenheten. Men på de senaste åren ha uppstått tekniska skolor, hvilka börja att bära god frukt inom olika yrkesgrenar.