United States or Cambodia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den fyllde mig med en känsla, som jag vill kalla helig, och inför densamma försvann allt annat. Båten gungade fram över den upprörda fjärden och framför dess bog klarnade konturerna av en långsträckt ö, som avtecknade sig mot en bakgrund av jagande skyar. Ju närmare vi kommo denna ö, desto starkare brände inom mig glädjen av decenniers längtan, som nu skulle bli tillfredsställd.
Och vi talade i munnen på hvarandra, vi betraktade hvarandra mot ljuset, som om vi varit gamla vänner och icke träffats på åratal. Det fanns ingen blyghet hos mig, ingenting annat än den omåttligaste glädje. Jag har bara tid att stanna ett par minuter. Om ni också ginge strax, skulle jag ändå vara glad bara åt att ha fått se er! Jag såg hur han klarnade. Tycker ni om att höra mig tala? Ja, ja.
Och så klarnade det, år efter år, tills jag fick det för mig, att om jag ej gjorde det, hade jag försummat något som måste göras. Det är då det gror i mig, att jag skall slå sönder hennes kropp och bära den till latrinen där ville jag ha henne varför, det vet jag inte, jag tyckte bara att hon skulle vara där! Och så gjorde jag det och fick frid!
Skall nu som en häst jag smaka Er snärt, då jag gjort som bäst, Så sparkar jag upp tillbaka, Och sparkar ock som en häst!" Genralen, han hörde hotet, Helt rak tillbaka han steg, Han tycktes ej ha emot'et, Han såg på mannen och teg. Och allt som han såg, så höjde Han högre sin resliga kropp. Och allt som han teg och dröjde, Så klarnade anletet opp.
Det värmde i kroppen, tårarne stego upp i hans ögon, och en lätt dimma lägrade sig öfver rummet; men genom töcknet klarnade det upp; och krafterna växte, tanken arbetade, synpunkterna blefvo nya, och allt det mörka flydda ljusnade. Och så den saftiga köttbiten. Det var mat. Vännen åt ostsmörgås till. Johan sade: Hvad säger källarmästaren om det? Vännen log som en farbror emot honom.
Ett under var det, att jag kunde hitta något fäste och hålla mig fast på tvärbranten. När jag väl hade järnringarna om handloven, tappade jag också mitt tag och föll. Och hade inte havet där varit så djupt och fritt från stenar, stode jag inte nu här med bytet. Svens hoptryckta och väderbitna ansikte klarnade för ett ögonblick, och han såg milt på Hallsten. Vore alla mina män som du!
Denna omständighet grep honom djupare än hela eldsvådan, åtminstone klarnade hos honom nu den föreställning tydligare än någon förut, att en högre makt i vrede beslutit straffa staden och därför betagit äfven trumman styrkan att kalla folket till hjälp. "Ingen klämtning", sade han därför med sorgligt saktmod, "ingen skrämma; folket sofver, och vår arma stad brinner upp.
Under tiden klarnade det åter upp, och morgonsolen slog bländande emot dem, då de släckte den osande lampan och rullade upp gardinen. Klockan blev sex, innan Tomas kom hem, och han fick icke sova mycket. Fram emot tolvtiden steg han upp och åt frukost. När han blev färdig, stoppade han en lärobok i fickan och gick ner i Humlegården.
Sagdt; och alla de hörde hans ord med förundran och glädje. Genast klarnade åter den kunniga Anna i synen, Gick till sin kista att klä sig, och dottren sig klädde tillika. Sonen, den reslige Karl, tog endast sin scharlakansväst på, Knäppte sin jacka igen, uppjämkade byxorna högre, Spände sitt bälte om medjan och stod ren färdig till aftåg.
Konungen vandrade fram och åter över golvet, stannade slutligen och yttrade: Säger ni detta av er själv, eller har någon bett er därom? Ingen, och minst hon! Är jag straffbar, så bär jag ensam skulden. Åter klarnade konungens mulna panna, och han återtog sin förra skämtsamma ton. Nej, min alltför uppriktiga fiende, man är icke straffbar, när man på ett så älskvärt sätt säger konungar sanningen.
Dagens Ord
Andra Tittar