United States or Bhutan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men du ska veta också, att jag har varit sjuk också, mycket för sjuk för att jag skulle kunna tänka något annat än mig själv. Åh, det är, som om jag hade vaknat upp igenHon tog sig om huvudet med en underlig åtbörd av en gång oro och lycka. Och hon tillade: »Men när jag dör en gång, ska du i Svens byrå. Där överst ligger ett brev från mig. Men du får aldrig läsa det förrän .

Hon ensam skulle göra allt. Där hängde hon ljusa gardiner framför det lilla fönstret, och i fönstersmygen bakom gardinen ställde hon ett bord. Till detta bord sydde hon en duk, vilken var av samma tyg som gardinerna och bordet stodo Svens leksaker. Det var en häst, som drog en vagn, några tennsoldater och ett tält.

Han begagnade alldeles samma ord: 'Det var första gången jag kände, att någon tog hårt i migJag stod bredvid Svens lilla bädd och såg länge honom. Det hade kommit något insjunket vid hans tinningar. Men han sov djupt och gott, och jag böjde mig ned och kysste honom pannan. Vi försökte byta om samtalsämne, men jag var uppfylld av tanken barnet, att jag ej hade sinne för annat.

Hon kunde såsom patronens hustru blivit vår ålderdoms stöd... Det hoppas jag, att hon även kan bli som Svens hustru, sade korporalen. Men håll nu upp, Kerstin! vad som skett kan icke hjälpas och är i alla fall bäst. Dina förebråelser och tårar falla dock tungt mitt hjärta. När du fått tid att tänka saken... Nej, jag ändrar aldrig min mening! avbröt honom Kerstin under nya tårefloder.

Det är verkligen lättare än guldet, ja, nästan lika lätt som snibben din mantel. Ingemund teg, men i harmen ryckte han med ens svärdet ur skidan och höll det framför Svens ögon. Det är av trä, sade han. Är du nöjd? Vid gud, hellre några fiender slippa undan med livet, än att jag i en het stund skulle kunna hugga ned min egen broder.

, , inföll Montan och stack sin ena arm under Svens, medan han väldeliga svängde med den andra, jag skall aldrig mer tala därom, min gosse; men jag tillägger blott att, En månad har förflutit efter ovanför skildrade händelser.

Modig! svarade hon med ett kast huvudet och fortsatte att framåt ännu ett stycke. I den gård, där konungen sover, är ingen rädd. Jag borde bara ha tänkt att taga med mig ett vapen. Vi hörde Svens mörka varningar både till dig och de andra, och denna gång spår han sant, Julia. Odalmännen frukta hårda tider, och tarvas den man, som är den rådigaste och arbetsammaste i landet.

Den hade sin lilla historia, ty i gamla tider hade den varit pappas egen. var den gul och ljus, men sedan dess hade den genomgått många öden, och när den blev Svens, fick den sin nya färg. Men i dess tre lådor lågo alla de saker, som gömde minnen om den lille, men som icke fingo ligga framme. Där förvarades hans sista skjorta och det sista paret strumpor han begagnat.

Ja, det var möjligt och även sannolikt, att länsmannen och hans hantlangare skulle jaga Sven som ett oskäligt djur, till dess de kunde gripa, inspärra och föra honom inför domstol, där efter Svens övertygelse ingen rättvisa för den anklagade tjänaren var att vänta. Borde han fly?

Där lågo hans små nothäften »Sjung för oss mamma», vilka aldrig mer fingo komma fram nothyllan nere i förmaket. Där gömdes hans sista vita sommarkostym med det vackra blåa skärpet och rosetten i samma färg den vita mössan. Där lågo hans små bruna skor och lille Svens böcker.