United States or Brazil ? Vote for the TOP Country of the Week !


Sådan är uppställningen. Skulle nu skaldens mening varit att skildra en strid mellan familj och stat, hade efter all rimlighet staten och dess representant Kreon bort blifva den segrande och familjeintresset såsom ett underordnadt moment krossas i Antigones person.

Antigone däremot betraktar sig ständigt blott som en verkställarinna af högre bud, för hvilka de af Kreon gifna måste falla till intet, och anser sig som en syster till den aflidne närmast förpliktad att uppträda i sådan egenskap.

Si, därför taga gudarne ej mer emot Vår offerbön och lågorna af offerlår." Här finner man ganska klart, att Kreon räknas hafva handlat i eget och icke i statens syfte och att således det ena af de förmenta stridande momenterna i denna dram alldeles saknas.

Kreon till sin son yttrar: "Har jag mig villat, min tron jag skydda vill?" svarar denne: "Ej den du skyddar, du trampar gudars lag."

Alltfrån början uppträder Kreon öfvermodigt yrkande å hörsamhet för sina befallningar, icke därföre att han anser de uttala en högre lag, en gudomlig vilja, utan blott därföre att de gifvits af honom såsom härskare. säger han: "Icke höfves det, Att den, som är en annans träl, sig bröstar käckt, Men denna att fräckhet öfva har sig lärt Och djärft att öfverträda föreskrifven lag."

Stadens behärskare Kreon förordnar, att den ena skall begrafvas med heder, den andra, till straff för sitt fientliga anfall, lämnas obegrafven. Antigone, en syster till de fallne, jordar, i trots af kungens förbud, sin broder och blir till straff därför lefvande innesluten i en graf. Af sorg öfver hennes död dödar sig Kreons son, och för dennes skull åter tillskyndar sig äfven Kreons gemål döden.