United States or Laos ? Vote for the TOP Country of the Week !
Alma såg på honom, under det hon stödde sig mot sängkanten. Lönade det sig att så der sörja deröfver, att gossen fick gå bort från synd och elände? Bättre vore, om döden toge bort äfven de andra barnen, innan de hunne sjunka i synd och skam. De voro ännu rena och oskyldiga... Arvi hade nu svåra plågor. Men efter en stund skulle han få ro, evig ro i jordens sköte.
I denna dräkt man dig ej känna skall, till dess du hunnit fram till våra vänner, och färden går helt lätt här öfver viken, dit knapt en vilsen kula nå'ngång kommer. SIGRID. O, att den hunne mig! Och du ej frågar om jag det ville... JOHAN FLEMING. Svara, Sigrid, mig, säg öppet då du gaf din hand åt mig, gaf du af kärlek den? SIGRID. Har jag dig gifvit ett skäl till tvifvel om min tro?
Ack, far, om jag hunne, skulle jag skynda ned till masugnen och tala med honom, men jag vågar icke, ty jag har olovandes givit mig av från herregården och måste vara tillbaka, innan de sakna mig där. Jag kunde icke styra mitt hjärtas önskan att tala med er. Men då jag nu icke själv kan träffa Sven, så ber jag er, far, att i morgon bittida gå till masugnen och hälsa Sven från mig.
De Jonge har egnat dessa reliker en särskild skrift, »Nova Sembla. De voorwerpen door de Nederlandsche zeevaarders na hunne overwintering ald aar 1597, achtergelaten en in 1871 door kapitein Carlsen teruggevonden», tryckt i Haag 1872.
Man hade genast varseblifvit och beräknat hela den fördel, det lyckade skottet medförde, i det flyktingen hindrades att gå öfver udden och kanske till och med kunde uppseglas, innan han hunne iordningställa den skadade gaffeln, och glädjen öfver denna första seger framlockade, i samma stund seglet föll, punschbuteljen och glaset till en tur kring laget.
Ser Du då elden ej, som flammar I natten mellan trädens stammar Och på ett svärd sig speglar der; Ty blank är klingan, hvasst är stålet, Det mot en ovän slipadt är, Och i Din barm det hunne målet! Vet, Moab har mot landet dragit Och der Hans skaror läger slagit; Men vägen dit bär till Din graf.
Nu det gällde ett vad: hvem först till den aktade herrgåln Hunne och skaffade hästar att älgarne forsla från skogen, Skulle med ett stop öl och en sup af den andra förplägas. Vargen hade ej täflat i lopp med den åldrige Hjerpvik, Där han för vadet ilade fram; den raske Mattias Skyndade skamfull efter och stötte med käpparna drifvan.