United States or Greenland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Underjorden. "Lif är kärlek". Vill du höra sagan om Kalmas dotter? Förgängelsen. Dunkel framrinner Tuoniströmmen . Hvem skymtar i dimman på dess strand? Hvem nalkas mörka Manala hemmet? Underjordens flod. Kalma står på andra stranden. Hon kallar Manalas jungfrur: "Kalmas döttrar, Tuoni nalkas det dunkla hemmet, den starke mannen, jordens herre, nalkas med byte. Stolt är bytet som han för.
Bor blott i ditt hjärta Kristi kärlek, Blyg, ej rusig, skall du finna saligt, Hur i allt Han skymtar fram, hur solen Lyser med Hans ljus, hur stjärnan tindrar Med Hans klarhet, lifvets sorl och vimmel Af Hans milda stämma genomljudes.
Det är en skarp tanke och en säker hand som tecknat schemat och affattat utvecklingshistorien af tingens och köttets värld skymtar inte mycket i boken. Ställen finnas i alla fall som göra troligt, att Cannan kommer att förmå gestalta också en verklighet som inte blott är ande kapitlet om moderns och sonens skilsmässa är något af det starkaste och storslagnaste jag för min del läst på bra länge.
'Till hafs, till strid, till seger, till andra land! Från man till man så skallade ropen, Och snart från halfsänkt skepp på en trotsad våg Såg skaran sitt hems försvinnande kust. Det kom ett bud för kungen: 'Din son far bort, Långt ut på hafvet skymtar hans drake. Ditt land är utan värn, af dess kämpar för De bästa han med på vikingafärd.
"Hvad skymtar där så hvitt mellan träden på udden?" utbrast gossen nu, i det han med spända ögon såg ditåt och tycktes glömma allt annat. "Det är den gamla björken, som sticker fram mellan tallarna och glänser mot morgonrodnaden. Akta dig, gosse, att se spöken på ljusa dagen", svarade i en lugn, men nästan förebrående ton den gamle, som i första ögonblicket studsat vid ynglingens utrop.
Men bakom denna människomask, vars egendomliga drag avnötts genom en kosmopolitisk uppfostran, skymtar jag ett underlag, som bryr mina tankar, och som jag väntar att upptäcka förr eller senare.
Dagen nalkas, morgonvinden Bådar det från dal till dal; Turturdufvan vaknat, hinden Skymtar fram ur skogens sal. Första Half-Choren. Se! solen vänlig och ung går opp, Och skådar glad ifrån kullens topp De vida fälten, de blomsterrika; Allt är så festligt och är så lika, Som då i fjol Hon vid vårens hand Här såg ikring öfver Juda-land.
Dina tänder likna en hjord av nyklippta tackor, nyss uppkomna ur badet, allasammans med tvillingar, ofruktsam är ingen ibland dem. Ett rosenrött snöre likna dina läppar, och täck är din mun. Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja. Din hals är lik Davids torn, det väl befästa; tusen sköldar hänga därpå, hjältarnas alla sköldar.
Solen sjunker, skuggorna förlängas; O, en skugga, mörkare än alla, Skymtar, rör sig mellan träden, nalkas; Det är Dmitri. På det späda rofvet Ren hans eldblick fallit; segern vinkar, År af strider, feberyra drömmar, Dystra dagar, nätter utan hvila Skola gäldas nu. En blink, och målet Har han nått. Dock, under!
Hon, som saknat mig på många dagar, Ser ej än min julle styra dit; Kanske står hon nu vid sjön och klagar Och med tåradt öga blickar hit. Ej ett vindkast fyller dock mitt segel, Och det vill ej skrida, om jag ror, Och så långt, långt bortom fjärdens spegel, Skymtar udden, där den hulda bor. Svala, du, som rör så gärna vingen, Med ett tröstens bud till henne flyg!
Dagens Ord
Andra Tittar