United States or Bosnia and Herzegovina ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och de som expediera denna allmänhet ha blivit likadana eller värre. Det är ingenting att göra åt den saken. Världen är för sorglig. I dag är det påskaftons morgon och solen lyser som på riktiga våren. Jag har gått i solgata till min byrå och lagt märke till att landsorten kommit till stan. På Hamngatan mötte jag en äldre dam med röda mustascher. De klädde henne.
I min makt det stått att i strider offra Allt, hvad nu här mänskligt af lifvet gläds. Detta rike har jag kunnat härja, Ödelägga från gräns till gräns, Att ej vinden funnit ett löf att röra, Fjäriln ej en planta att hvila på. Nu, hvad ser du? Vidt, som ögat hinner, Lyser dagen på bruten bygd; Lundar stå, där ödsliga skogar stodo, Och, där rofdjur nästade, tjäll vid tjäll.
Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det. Väl skall man då säga till eder: 'Se där är han', eller: 'Se här är han'; men gån icke dit, och löpen icke därefter. Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända till den andra, så skall det vara med Människosonen på hand dag.
Och hon sade: Hör I, tjuvstrykar! Vad gör I här? En röst svarade: Vi skulle köra ut med kolrakärran. Och en annan röst frågade: Vad har I för främmat i storstugan? Det lyser så grant. Det är greven, svarade hon likgiltigt. Hon tänkte åter på sitt ärende, som var att finna Daniel. Men när hon nu vände för att gå upp till stallet, var det någon som grep henne i armen.
Solen, som från fästet lyser Öfver ond som öfver god, Blott en ringa droppe hyser Af hans djupa kärleksflod; Månen, som från himlens hus Ger åt själfva natten ljus, Månd en skugga endast vara Af hans kärlekseld, den klara. Honom vill jag glad tillhöra, Hvad mig än blir förelagdt; Kristus kan mig saliggöra, Ingen världens gunst och makt.
I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna. I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg? Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
Omhulda mig, så blir jag en god människa. Och då kan jag tiga. Du hade så många vackra talesätt nyss, då jag stod utanför väggen och väntade på, att du skulle bli ensam. Du behöver vackra ord, junker. Det behöver också en lekare. Lär mig några, så att jag kan skölja dem i mig som friskt vatten, när tungan ligger och flämtar som torrast... Ja, nu lyser det på oss från elden i helvetet.
Mor, mor, ge Jaska kaffe, han gråter efter kaffe, och nu, se hur det lyser ute, det är visst sommar! Alla foglar sjunga, jag hör hur de sjunga, se! de flyga öfver rågåkern! Får jag gå ut, mor? Så yrade han ett par timmar. Kajsa slutade med att gråta. Hon visste nu allt. Det var skedt, det värsta. Hon beredde sig att se honom dö.
Han visste ej längre åt hvilket håll han skulle gå; han förstod blott, att han måste gå oupphörligt för att ej sjunka ner i en sömn, ur hvilken han aldrig skulle vakna. Och han går den orätta vägen, som i stället för att leda till byn, leder allt djupare in i skogen. Mörkret hade nu brutit in, och det är endast den hvita snön, som lyser upp nejden.
Ty likasom jorden låter sina växter spira fram och en trädgård sin sådd växa upp, så skall Herren, HERREN låta rättfärdighet uppväxa och lovsång inför alla folk. För Sions skull vill jag icke tiga, och för Jerusalems skull vill jag ej unna mig ro, förrän dess rätt går upp såsom solens sken och dess frälsning lyser såsom ett brinnande bloss.
Dagens Ord
Andra Tittar