United States or Comoros ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men på samma gång föreföll det mig, som om jag stode ensam i allt detta, och som om min hustru icke ville eller icke kunde se, vad som härvidlag försiggick inom mig. Men när hon svarade mig dessa ord: »du undrar på samma gång, om det är möjligt», då slog det mig, att hon måste missförstå mig, emedan jag själv ingenting hade sagt. Hur hade jag kunnat tiga om allt detta?
Och han älskade det stora verket som något som var starkare än han; satt och lekte att luften kom ur hans lungor, tonerna ur hans strupe, och professorn blev blott en del av mekaniken, som överflyttade hans musikaliska önskningar på pedal och manualer, och han vande sig tänka att de tusen människorna därnere i kyrkan måste sjunga det han ville, prästen vara tvungen tiga när han spelade.
Och sedan dess tiga hans likar, skräckslagna inför kvinnodömets fana.» »De vilja ej undergå samma öde som Orfevs, på vilken de tragiska bacchanterna sleto huvudet från kroppen . . .» Det var alltså sant, att man hade lagt ut en snara där jag bodde vid rue de la Clef, och att detta mordförsök medförde som följder den sjuklighet, vars symptom ännu yppade sig. Och dessa kvinnor!
Och jag kunde kanske icke ens få veta af hvad art. Jag böjde ansiktet ned i mina händer utan att yttra ett ljud. Jag stod ju utanför hans värld, jag var ju främmande för honom. Tag det då icke så hårdt! Icke? När det hvarken fanns tröst eller förtroende! Endast att tiga tiga! Han kunde icke säga, hvad det var. Nej, nej. Jag gjorde ju inga frågor. Jag ville ingenting veta.
Den ogenerade tonen å ena sidan, hans underliga tvärhet å den andra, gör att jag slår öfver. Vill vända allt till skratt och löje, troligen af en oklar fruktan, att eljest bli beskylld för sentimentalitet. Men det är fult, det där. Det passar icke min ålder. Och jag kommer att säga saker som jag borde tiga med. Bara af fruktan, att samtalsämne skall tryta.
Hon kände denna längtan dess starkare, då hon just för tillfället var föremål för en oförtjänt respekt af dessa samma skribenter, som med småsint skadeglädje tycktes njuta af att draga ned den store diktare, med hvilken hon andligen kände sig närmast i släkt. Hon visste, att hon just nu ägde makt att göra sig hörd, och hon ansåg sig därför knappast ens ha rätt att tiga.
Förskräckt och slagen böjer gossen knä Och biktar för den helige sin skuld. Då talte gubben: "Barn, har du ej läsit: Om mänskor tiga, skola stenar tala? Lek icke mer, o son, med Herrans ord! Skarpt är det, lefvande, det biter djupt, Mer än ett tveeggs-svärd. Och skulle än En mänskas hjärta, trotsande, förstenas, Skall det i stenar väcka mänskohjärtan."
Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.» Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.» Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom.
Misstror du mig också, du som de andra? Då stode jag inte här godvilligt. Nej, gå inte ifrån mig. Du är oskyldig och ung. Bara till en sådan människa kan jag tala. De andra skulle korsa sig och förråda mig. Vi äro i samma nöd, du och jag. Vi ha ingen att förtro oss till. Bara till varann. Du, som inte vet av ont, du skall höra mig. Det var en välsignad stund, då du kom. Jag kan inte längre tiga.
Ja, det var inte så lätt att tiga för den, som liten och ensam var några steg ifrån en hungrig, vredgadt brummande björn, för hvilken man skulle kunna bli en munsbit, och som dessutom kände dödlig förskräckelse för en i nästan samma farliga belägenhet försatt broder, hvilken var det enda man ägde i hela vida världen.