United States or North Korea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hade ni någon giltig orsak förmoda, att den anklagades besök i ert hem skulle vålla er man vrede eller sorg? Fru Maturin svarade med naiv uppriktighet: Det är klart; det förstår man. En spjuver bland åhörarna ropade: Tacka tusan för det! Han fördes genast ut ur salen men hans dumma skämt väckte varken löje eller ens någon uppmärksamhet. Spänningen var alltför stark.
Åh, gör inte sådana sura miner, du, jag skall inte förföra dig nu mer inte, jag håller mig allt till de andra herrarne. Hon skrattade för full hals, tänderna glimmade och groparne i kind och haka voro djupare än förr. Herr Adolf log ett blekt löje och såg motsträfvigt på henne. Du har blifvit fet, du, Nadja. Och du mager, din gamla kratta! Du har tagit värfning och har hårda dar, hvasa?
Ni kommer till vårt eget land: vi ha flera millionärer, än hela den öfriga världen tillsammans, ehuru vi icke ha en tiondedel så många som man tror. Jag har sett en förteckning af en välkänd jurist i Brooklyn öfver personer, som antogos vara millionärer, och den väckte mitt löje, som den väckt många andras. Jag såg män kallas för millionärer, som icke ens kunde betala sina skulder.
"Min kärlek gör min glädje, Så är den oförgänglig Och flyktar ej som furstens." "Din kärlek gör din glädje; Så svara, hvad är kärlek?" Hon log ett vårligt löje: "Min furste", så hon sade, "Han vet det ej, han frågar; O, att jag själf det visste!
Hans ansikte är öppet, det tryckta, trista är borta, ögonen glänsa, men han har ännu en stående gest med tungan och läpparne, som om han undertryckte ett beständigt leende. När han får se mig, visar han stor obeslutsamhet; men han reser sig, hälsar och frågar hur jag mår; alltjämt med detta illmariga löje, som kommer och går.
Konsuln hade småningom blivit förargad över sin egen sentimentalitet. Hans ena mungipa drogs ned till ett kallt och föraktfullt löje; han stötte till revolvern med foten, så att den for långt in under soffan, och gick utan ett ord. Tomas låg ännu alltjämt med slutna ögon, och till sist somnade han om.
Men nu gick han ej tyst som förut och förmäten förbi mig, Utan han såg helt vänligt och talade: 'Gamla Susanna', Sade han, 'nu är det tid, att du spänner ditt öga och vakar, Ty snart kommer jag hit och förpantar det bästa i gården. Så han sade och log, och en mening låg i hans löje. Hvad kan detta betyda? Ett ord, fast tala jag velat, Fann jag ej då.
Här flög kring furstens läpp ett mildradt löje "Bekänn det, äfven ni har tyckt nån gång Er stor, odödligt stor, har drömt kanske Om intet mindre än att se en dag På edra skuldror Rysslands öde hvila. Hvad kan det ringa, en parad som nu, Ett stycke lumpen exercis betyda För den, som drömmer så om stora segrar!" Han slöt.
Hans ansikte är öppet, det tryckta, trista är borta, ögonen glänsa, men han har ännu en stående gest med tungan och läpparne, som om han undertryckte ett beständigt leende. När han får se mig, visar han stor obeslutsamhet; men han reser sig, hälsar och frågar hur jag mår; alltjämt med detta illmariga löje, som kommer och går.
Jo, får ja lov och konfirmeras nu i skolan under terminen i stället för på landet i sommar? Stellan såg sin far fortfarande allvarligt i ögonen. Kapten Petréus vände sig om för att hämta sig efter förskräckelsen. Med händerna bakom ryggen tog han några steg fram i rummet för att dölja ett leende, i vilket låg lika mycket häpen undran som löje.