United States or Guinea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Gumman, som såg vart det lutade, gick fram och lade handen varligt på hans axel, klappade honom sakta och bad med bevekande röst: Pastorn lilla! Få vi inte ett lite ord i aftons, innan vi gå i säng? Tänk på gumman, och hennes gosse, som är ute på sjön. Ett lite ord, var det ja! Ja! Ge mig boken då madam vet var hon ligger i matväskan!
Jag såg honom, så jag känner igen honom. Det är han som gjort det. Hon pekade på vagnslidret. Den där kan I släppa. Vi släpper ingen, mumlade länsman, drog sig uppåt stallet. Var bara lugn, kära mor. Vi släpper min själ ingen. Mor i Sutre tog lyktan från gästgivarn och steg uppför trappan. Hon vände sig om, nickade. Lars och Träsken lyfte varligt upp den döde och buro honom emellan sig in i salen.
Han gick aldrig ut, aldrig till källaren, aldrig till kontoret, aldrig till skogen. Han trivdes så gott i sitt hem, i sitt rum. Agnes och Lisen skötte de husliga sysslorna varligt och tyst, talade viskande, ty det var sorgeår. Även Julius Krok sörjde men med en gammal mans lugn. En tankspridd, smågnolande sorg, ett sällskap i ensamheten. Fru Maries porträtt stod framför honom på skrivbordet.
Men jag ska leda dem bort mot sandgröpperna, och då kan du smyga dig upp till herrgårn och be hennes nåd om förlåtelse innan länsman kommer. Jag stannade, tills jag hörde, att de la i väg bortåt sandgröpperna. Då gick jag varligt framåt herrgårn och när jag kom till stallbacken, såg jag Ludwig och prästpojken slåss.
Tänka sig, att du ska vara så svår och illfundig, sade gästgivarn, log. Tänka sig började sonen, men orden voro för många och det sista för konstigt och att le förstod han icke. Och gästgivarn lade handen på hans huvud, det kunde han icke apa, strök pilten varligt om nosen. Gå till Träsken du och hör på speleverket, sade han, sköt honom varligt ifrån sig.
Clara satt nämligen med tungan ute och ögonen igenfällda, som om hon sov i smärtsamma drömmar, men Gusten stirrade oavvänt på pastor Nordström, som om han ätit opp vartenda ord och ansträngde sig att höra timglaset rinna. Ja, men de är vådliga, viskade Rundqvist, skred baklänges ut sakta och varligt, trevande försiktigt med hälen för att inte komma för häftigt mot tegelstenarna.
David reste sig upp och gick alldeles inpå henne, tog henne varligt i armen och satte henne i soffan. Visst vet jag vad tortyr är berätta nu alltihop, allt du vet!
"Min kärlek gör min glädje, Så är den oförgänglig Och flyktar ej som furstens." "Din kärlek gör din glädje; Så svara, hvad är kärlek?" Hon log ett vårligt löje: "Min furste", så hon sade, "Han vet det ej, han frågar; O, att jag själf det visste!
Träsken lade varligt från sig hatten, drog av rocken, torkade bänken innan han satte sig. Mor i Sutre hällde upp gröten. Plötsligt rabblade sväran stad på sitt skatspråk. Nå, va'nt som sa atten sprang eft flicka ? Och hon blinkade krampblink med de röda ögonlocken. Moran vände sig bort: Träsken läste bordsbönen. Sväran fnissade till eller snyftade, ovisst vilket.
I veckor och månader grubblar de över detta, och så tar frestelsen att erfara detta ännu en gång överhand. I hemlighet smyger de sig bort till skogen, det är mycket svårt och det gör ont, och var och en måste göra det på sig själv, de skär små mjuka ris av ungbjörkar och lägger sig nakna bakom klipporna och undrar bävande varför de gör så. Sakta, varligt börjar det, ty det gör så ont.