United States or Slovenia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sagdt; och hon lämnade kvar den gamla i häpen förundran. Själf hon skyndade nu till de andra och följde dem hemåt, Drömmande, tankfull, tyst, i sitt ljufva bekymmer fördjupad.
Höge herren, generalen, klädd i glitter, bjäfs och band, Blef då mörk och ryckte häftigt hatten ur soldatens hand, Såg på honom, såg på folket, såg och inom en minut Låg den gamles skatt af slantar slagen öfver torget ut. Häpen stod där granadören, men genralen tog till ord: "Jag har hört din sång, jag kämpat såsom du för samma jord.
I häpen stumhet Stod furst Dmitri, men den gamle fortfor: "Du, som än kanske af lifvet pröfvat Blott dess sötma, byts din lott, och fräter Sorgens eller aggets gift ditt sinne, Sök då henne, som jag fåfängt sökte.
Men nu, när jag vet att ni inte gör det, så skall jag gå. Jag lovar er att aldrig upprepa det här. Låt oss då gå! Darrande reste hon sig och drog på sig handskarna, just som uppasserskan kom för att ta emot beställningen. Vi skulle ingenting ha! David fick självbehärskning nog att sticka handen i fickan och ta upp ett mynt som han lämnade på bordet. Flickan såg efter dem häpen.
Och huru upphöjt detta hus nu än må vara, skall då var och en som går därförbi bliva häpen och vissla.
Hans bröst var naket, och riddaren, som häpen betraktade honom, såg på detta den store man dråparens märken: bölder och svarta fläckar. Pesten! mumlade riddaren med bleknande läppar. Han reste sig upp och gick vidare utan att veta vart. Han förde handen till pannan, inom vilken blodet brusade genom en förvirrad hjärna.
Kan du verkligen tro, att en ung man, som på allvar ämnar bli författare, skulle komma dag efter dag lika träget utan den bestämda afsigten att göra studier?» Hon greps af en häpen undran inför denna menniska, som var hennes son, och som tycktes ha kommit till verlden med endast hufvud utan hjerta. »Jag har misstagit mig på dig.» Det kom sakta och sorgset. »Det göra mödrar alltid.
Just som platsen närmare skulle angivas och Wolfgang skärpte sina öron till det yttersta, öppnades dörren till ett tredje rum. Wolfgang såg ditåt. På tröskeln stod flickan från automobilen, förvånad att finna en besökande i salongen och måhända ännu mera häpen, då hon i honom igenkände den man, vars ögon hon mött en gång förut och som hon visste var löjtnant Wolfgang Schnitler.
Men ja känner, att ja inte vill bli officer. Jaså, du känner det? Här stack faderns ironi åter fram. Man kunde aldrig tala allvar med honom. Han hånlog åt allt. Nå, det var det förståndigaste ja hört dig säga på långa tider. Stellan stannade tvärt och såg på honom i häpen stumhet. Ja, du ser på mig! Officersbanan är nog bra så länge man är ung och tanklös.
Och du, Beltesassar, må nu säga uttydningen; ty ingen av de vise i mitt rike kan säga mig uttydningen, men du kan det väl, ty heliga gudars ande är i dig.» Då stod Daniel, som också hade namnet Beltesassar, en stund häpen, uppfylld av oroliga tankar. Men konungen tog åter till orda och sade: »Beltesassar, låt icke drömmen och vad den betyder förskräcka dig.