United States or Kyrgyzstan ? Vote for the TOP Country of the Week !
»Inte», svarade en av vännerna, som hade Sherlock Holmesanlag. »Det är naturligtvis någon, som skall resa med nattåget. Nedgående från Stockholm passerar ju en stund efter ett. Så har han beställt en droska och nu är kusken uppe och hjälper till med kofferten.» »De-he ger jag tusan», anmärkte Erlandsson. »Nu hupp går jag upp och knyter mig.»
Han som skulle till helvete, men som kom till himlen, för va tusan skulle det ha blitt för en sjaskig societé om den siste Bernhusen de Sars saknats? Då grät Johnsson och sjöng och grät: Med änglavingar på han dansar på tå bland änglarna små Och är det likt något att si hans skrangliga ben. Heledudana, krumelurn lilla! Ska han vinka åt gamla Johnsson!
Hade ni någon giltig orsak förmoda, att den anklagades besök i ert hem skulle vålla er man vrede eller sorg? Fru Maturin svarade med naiv uppriktighet: Det är klart; det förstår man. En spjuver bland åhörarna ropade: Tacka tusan för det! Han fördes genast ut ur salen men hans dumma skämt väckte varken löje eller ens någon uppmärksamhet. Spänningen var alltför stark.
Cramer hoppade upp från stolen, under det han utstötte en svag vissling. Å tusan! Gratulerar, gratulerar! Han tryckte vännens hand. Ja, kan du tänka dig en sådan tur. Och det har jag värmen att tacka för. Undra då ej över, att jag är glad, och hettan mycket förbunden. Gubben fick solstygn för ett par timmar sedan. Den enes död, den andres bröd.
Då gjorde Björner en långsam helomvändning och för att inleda samtalet pekade han med tummen över axeln och frampressade ett hest, tjockt: Den du! Tusan hakar! Ja, svarade lille Krok tämligen meningslöst. Men nu var Björner uppdragen. Han rullade fram och vidrörde ingenjören med sin stora mage, som var mjuk och varm. Där fick jag tag på dig, lilla Julius. Va' har du för dig? Går där och ordnar.
Rapp fick eld och i brudsängen såg Carlsson alla sina hemskaste aningar överträffade. På den vita hålsömsydda huvudkudden låg ett lurvigt huvud som en våt hunds, med munnen vidöppen. Nå, si en sån tusan! gnisslade Carlsson. Kunde jag tro, att den hålen skulle bära sig åt som ett sådant svin. Ja, Gud sig förbarme! Och stövlarne har han på sig, den kältringen. Här voro goda råd dyra.
De bägge vännerna började nu att dryfta den avdödes personlighet. Konstig gubbe, din farbror, utlät sig Cramer. Ja, i högsta grad. Hur gammal blev han? Jämt sjuttiofem år. Det är länge sedan han drog sig tillbaka från sin chokladfabrikation. Tjugo år, eller vad? Omkring femton, tror jag. Jo, det stämmer; jag var ungefär tio år gammal då. Ja, det var en tusan till gubbe att kunna få ihop pengar.
Ohlsson hoppade ned från kuskbocken, drog fram kofferten och tog den på ryggen. Och fru Enberg kom ut och lockade på hundarna. Kära hjärtanes, de är inte farliga. Det kan inte tusan veta, sade Abraham och rodnade av förargelse. God afton. Jag ska väl bo i flygeln. Nej, tycker någon det! sade fru Enberg och lotsade Ohlsson med kofferten in i förstugan. Varsågod, varsågod, herr Krok.
Vad tusan skall jag nu taga mig till? undrade Wolfgang, när han med sin vän gick ned för advokatens trappor. Jag är ju ruinerad. Nej, hur så? Jag har skulder, som säkert uppgå till mellan två och tre millioner. Nu får jag ej mera än fyrtio
Hem skrek en af flickorna, en murbrukstillblanderska från ett af byggeragen, hem, hvem talar om hem här? Bry vi oss om hem, vi som nu engång kommit hit! Tror hon vi ha några våningar, efter hon talar om hem! Eller hustrur och barn? Tror hon det, madam? Här ä' vi bara gamla ungkarlar, och ge tusan allt hvad hem heter! Vi tycka om friheten vi! Hurra för den!