United States or Tokelau ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och därför kröntes det också med framgång i detta frondörernas eldorado, som heter barnavärlden. En annan och betydligt svårare fråga är den: Hur skall man bära sig åt, när man gjort sig ovän också med dem, som äro fiender till dem, som äro ens fiender? Vad skall man göra, när man fått hela världen mot sig? Skall man visa sig ödmjuk? Eller självsäker och trotsande? Eller helt enkelt likgiltig?
Och med denna fördel på min sida går jag nu till framställningen af kung Fjalars saga. Det första, som härvid nödvändigt måste fasthållas, är att Fjalar framträder såsom trotsande gudarne, såsom hyllande den öfvertygelse, att den starke, oberoende af dem, kan skapa sin värld och sitt öde. På detta Fjalars öfvermod och på intet annat är kompositionen byggd.
Jag har låtit de stormande yfvas; välan, Vräk undan dem nu som en man!" Det var sagdt, det var nog, det behöfdes ej mer, Det blef fröjd, det blef jublande rop. Sex hundrade krigare stormade ner Mot den trotsande fiendens hop, Och den vräktes tillbaka, pluton för pluton, Tills den föll nedtrampad vid bron. Sandels, han kom till sin här i galopp, Där vid stranden den segrande stod.
Innan denna dag Har nått sin kväll, är af din morgon blefven kväll, En kväll, som hunnit natten, förrn den ägt sin dag; Ty hvem skall oss beskydda? EURYSAKES. Svärd, hvar får jag ett? Min vänstra hand i lösen för ett dubbelsvärd I denna högra! EUBULOS. Ja, ja, Ajas lefver än, Den stolte Telamoniern lyfter högt ännu Sitt hufvud bland oss, eldig, modig, trotsande.
Jag sträcker mina bänder ut bönfallande Mot dig, du ädle furste, slut ditt öra till För orden af hans barnsligt öppna öfvermod! Ack, han är son af Ajas, sådan var ock han. Så fri, så stolt, så trotsande, så ovarsam Gick han sin bana, tills den slöts med undergång. Men du, var du mot sonen ädelmodig mer, Än Hellas drottar voro mot hans fader förr.
Man må blott ge akt på huru Morannal, ehuru han icke ärft någon tro på höga, eviga gudar, likväl troget och ödmjukt håller sig fast vid dyrkan af sina fäders bleknade hamnar, medan Fjalar trotsande sätter sig opp mot makter, hvilkas öfverjordiska tillvaro och gudomliga storhet den religion, i hvilken han uppvuxit, lärt honom känna.
Han föreläste ur postillan med anda och övertygelse, och predikantens enkla ord voro likasom hämtade ur hans eget hjärta. Ämnet var människans barnaförhållande till Gud, och huruledes hon genom detta förhållande är i stånd att med inre lugn och lycka bestå de hårdaste prövningar, för vilka den på sin egen kraft trotsande måste duka under.
Se skall dock hans öga ännu, Förrn högens natt hans flyktiga storhet gömt, Eviga makters lek med spotska, Trotsande jordbarns löften af bubblans tyngd. Han, skaparn af lycka och sed, Skall se en dag, när, fläckad af brott, hans ätt Slocknar i blygd, hans son, den ende, Sluter som brud sin syster i eldad famn'."
LEONTES. Och dessa läppar, trotsande i döden än Och dock så veka! En hellen är denne dock, Han kan ej annat vara, fast hans öde visst I hårda lägen honom kastat. LEIOKRITOS. Son, du var Ett barn ännu, då hären drog till Troja. Minns Du mer sköldbärarn Ajas? LEONTES. Som en nattlig syn Står för mitt öga flottan och vår kämpatropp, Som steg ombord, af jubel följd och klagorop.
Dina lockar falla trotsande ned på ömse sidor om en stolt panna, din knutna hand omfattar ett stort svärd och ännu thronar vreden öfver dina ögon, röd brusar bloden ur såret i ditt bröst. Din var styrkan, din var skönheten, hvarföre låter du Tuoni bortföra dig? Dödens hem.