United States or Guinea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men minnet av det förflutna och hoppet om det tillkommande hava de gemensamt, och i avlägset fjärran vinkar dem slutligen en hamn, där ingen skilsmässa mer skall framkalla saknadens tårar, där besläktade själar förenas i evigt fostbrödralag, bevittnat av Gud och svuret vid kärlekens urkälla... Farväl, Adolf!
Så här låter den där ingressen, som i andra editionen varit insatt före själva stycket: Man säger, att ett fint flor hänger framför Europas framtid och hindrar oss att tydligt se de gestalter, som därinnanför vinkar åt oss. Jag tror det. Floret är inte alldeles genomskinligt, på flera ställen hänger dess sköna draperi i litet tjockare veck än på andra: så mycket mindre kan det genomskådas där.
Han talat, och hans broder har hans ord förstått, Sin häst på stället hejdar han, Ser nära sig Miljutin, vinkar honom fram Och frågar med förborgad harm: "Hvad gör, att mina bönder sakna mod och ljud, Då deras furste hälsar dem, Är han ett himlens straff, ett fruktadt gissel här, Som möts af mörka blickar blott?" Så sagdt.
Jag uppfyller allt, ers härlighet Satan, sade herr Mayer. Gott, svarade spökets stämma, jag låter rätte ägaren, löjtnant Wolfgang Schnitler, ankomma genom luften inom en timme. Håll dig beredd på stranden, Mayer, och tag väl emot honom. Hur skall jag känna igen honom? undrade Mayer. Han vinkar tre gånger med en röd lykta, svarade stämman och tystnade.
Och en av främlingarne, en högvuxen man, rikare klädd än de andra, går honom till möte och bugar djupt. Patern vinkar honom att följa. De närma sig slottstrappan, dit riddar Bengt nedgått för att höra vilka främlingarne äro och vad de vilja. Den högvuxne mannen bugar ödmjukt för herren till Ekö och lägger båda händerna på sin panna.
Vänta, en annan gång, då ni kommer och söker oss åter, Finner ni ingen, som hälsar ett gladt välkommen på trappan. Nej, långt hellre jag går till grinden och vinkar med handen, Ropar på afstånd ren: Bort, olycksbådare, hädan, Bort till turken, att värma er där vid brinnande mänskor! Ingen soppa i dag! Här kokas ej; vandra förbi blott."
Ser du gubben, goda Nana, Ren i dörrn vår kosa spana, Ser du flickan, hur den täcka Vinkar där? Med sin smultronkorg i handen Står hon leende på stranden, Glad att få åt Nana räcka Sina bär. Hulda, du tåras! Hur helig, hur skön Är ej den hyllande kärlekens lön! Redan här som ängel buren, Njut din afundsvärda lott. O, hur säll är mänskan blott Med sitt hjärta och naturen!
Själv trängtar gossen till famntag, ty så ofta jag räckt mot böljan kyssande läppar, lika ofta jag sett hur hans läppar tråna till mina. När jag dig öppnar min famn, din räcker du villigt till mötes: ler jag, ler du som jag, och jag märkte nog även, att tårar skymde din blick, då jag grät, och att vinkar du gäldat med vinkar.
Där ila alla till fönstren; tjänarne, som arbeta på gården, vila och se förundrade på de kommande; väktaren skådar tvekande upp till riddaren, och denne vinkar till honom att fälla bryggan. Främlingarne tåga över henne, men låta hästar och vagnar stanna på andra sidan.
Vi ha därunder med ett särdeles nöje iakttagit bokens goda vinkar för såväl det praktiska som opraktiska livet och jämväl granneligen ventilerat villkoren för den befordran, som ligger i den i boken utlovade eviga upphöjelsen.