United States or Italy ? Vote for the TOP Country of the Week !


Fru Lind berättar hur allt gick till: Jag visste inte om ett skapande grand, att jag också skulle ta den där fågeln, vad har man med andras människor och djur att göra, man har nog av sig själv, säger jag, och går jag ut ett momang och när jag kommer in, är buren öppen och fågeln borta.

Nu förstår jag, att jag kommer i rätt stund, och jag tackar dig, Herre, som ledde mina steg. Din herre gjorde bättre i att hålla dig till arbete än att jämt låta dig stryka kring, svarade Folke Filbyter och mulnade. Det förtröt honom, att gossen begynte strida med armarna liksom för att bli buren till den nykomne.

Hon flyger rätt upp över hustaken och hon kommer till den lilla stugan där hennes bur står och väntar henne, flyger hon rätt in genom fönstret och vidare in i buren. Hennes hjärta klappar hårt av ansträngning och skrämsel och trött sjunker hon ned burens golv i den fina sanden.

hon kom in i tamburen, såg hon, att salen var upplyst. och kastades en lång skugga ut i tamburen. Hon hörde inga steg, men hon förstod att Aposteln sprang av och an därinne, och att han således var mycket upprörd. Hon ställde buren ifrån sig, hon var rädd, att han i första häftigheten skulle rycka den till sig och skada fåglarna.

En dag stördes vi plötsligt av positivspel ute gården, och emedan Sven just den dagen ätit och pratat och sett riktigt kry ut, frågade vi honom, om han inte ville bli buren ut och se en apa. Annars var det alltid Sven, som kom rusande, när en positivspelare var i antågande. Med andan i halsen brukade han komma in till pappa och be om slantar.

Ännu hon, halfsofvande, blef buren till sängs, protesterade hon mot faktum och fordrade att bli trodd sitt ord. Indianhöfdingen »Den smygande katten» stod med sitt kastspjut i handen och kisade upp mot himmeln, där vårmolnen jagade hvarandra. Nyss hade en skur fallit, gruset gården var vått, och »Den smygande kattens» röda stöflar hade fläckar som om höfdingen vadat i blod.

En svartklädd kvinna, hög, fast böjd af år, Med rika lockar af ett silfverhår, Som föll skuldran ned, var en af dessa; En svartklädd man, den andra af de två, Höll lugnt en kandelaber, och hans hjässa, Än buren upprätt, sken som snö också. Mitt öga följde dem. Det fanns en bild, En tafla fäst salens vägg, och skild Från den ringa afstånd fanns en annan.

Men dessa instämde, och han utbredde sig mer och mer, växte i styrka och trängde äntligen, buren av tusen röster, till mängden där utanför templet. Och nu förenade sig alla röster i sången. Raseriet hade fått rytm och melodi. Det övergår lätt till lugn, men, vid tillfällen som detta, till ett lugn av förfärlig art, vådligare än dess föregångare, emedan det är mäktigt av ordning.

När Julianus var buren till sitt tält och vaknat ur den vanmakt, vari blodförlusten sänkt honom, befallde han fram sin häst och sina vapen. Det var läkarens sorgliga plikt att underrätta honom, att hans sår var dödligt och att många timmar icke återstode honom att leva. Han emottog detta budskap med lugn.

Kärleksaffärer och penningaffärer kvittar mig lika och rör mig inte i ryggen. Jag har dragit mig tillbaka och är numera blott generalagent för konstgjorda fåglar. Det är en liten artikel men fin och angenäm. Han öppnade med kärleksfull omsorg dosan och buren med fågeln kom till synes. Han vred en skruv och det nätta djuret bugade artigt, smällde med vingarna och spretade med stjärten.