United States or United Arab Emirates ? Vote for the TOP Country of the Week !


De stora och tjocka brödstyckena roade Alma. Hon sade att hon inte kunde äta dem. Nymark tog sin hvassa knif och skar åt henne tunna skifvor både af brödet och köttet. Den salta braxen var hårdt saltad, att det sved i munnen. De skrattade deråt båda, åto och pratade. Sedan de druckit kaffe, gingo de in i stugan. Der fanns en hel skara små barn, med hvilka Alma genast sökte inleda bekantskap.

I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna. I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe ett berg? Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det ljusstaken, att det lyser för alla dem som äro i huset.

För nådens håfvor, dem jag fått Att vårda och förvalta, Jag äger nu, ack, synder blott Och ångrens tårar salta; Och Herren kommer med sin dom, Han vill den ej förhala; Hur skall jag, blottad, bar och tom, Min svåra skuld betala? O Gud, af din barmhärtighet Gif till, hvad mig kan fela!

Däremot voro hans ansikte och hans smala frostbitna armar starkt rödletta, som hade hans hud småningom fått den färgen genom att under åratal badas av havets sälta. Skyarna kommo över himlen som små lamm och rullade ihop sin massa till höga berg och till gudar och till flytande världar med träd och städer.

De stora, vittfamnande intressena falla från själen, som grenarna från en gammal tall. Trohet blir ett tomt ord, framgång meningslös, glädje hån. Livet blir grått som dimma. Minnena plåga. Kroppen njuter av intet; själen slutes långsamt i mörker. All visdom förlorar sin sälta. Och tiden blir lång.

Maglena blef ju vild af skrämsel vid att se dessa ögon stilla, blänkande, svarta, stirra och stirra. Hon visste förut att den bakhufvudögda mannen var hundturken, som inte kunde hitta nöjsammare än att ta små barn att slakta och salta in för andra hundturkar att spisa sig mätta .

Hon fortsatte under tårar och snyftningar: Han kom också och frestade mig till det, och han var glad och sa vänlig och du bara teg och teg, jag aldrig hade en glad dag med dig. Peltonen tog ifrån skåpet en liten skål, fyld med salta strömmingar, tog en om en i fingrarne och åt upp ett par stycken.

Han såg sig omkring, söp in luften i stora drag, liksom hade han smakat den, han nästan luktade och snusade vädret. »Kom ut», ropade han, »det är ingen fukt, vi kan godt sitta här ute! Den salta luften är läcker, kom och känn bra den smakarMan bar ut ett bord verandan. Man slamrade med glas, karaffiner, skålar och kannor.

Han hade rest kanalvägen till Göteborg och var nu väg till Lysekil, der han ämnade slå sig till ro åtminstone en månads tid för att stärka sin fysik i Gullmarens salta vatten och den bohuslänska skärgårdens friska luft.

Åter, när allt var bestyrdt, som sig borde, begaf han sig dädan, Bister att se, men han manade mig att äta och sade: 'Åt, björnhufvud, och salta dig nu, sen får du måhända Sitta vid vatten och bröd en månad och släcka din törst här! Sade och bommade dörren igen. Af rädsla betagen, Genast till maten jag lopp, att bereda min mage till fastan.