United States or Uzbekistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han visste att David visste när han ljög, men han bara ljög allt värre, rättfärdigade sig allt mer, framställde direkta frågor, tills han tvingat David att liksom medgivande nicka med huvudet eller komma med ett beklagande. ljusnade han, torkade sig om pannan, snusade och vilade sig, med de uppsvällda ögonlocken till hälften slutna och de väldiga nävarna bökande i tuvorna vid sidan om sig.

Herr Vickberg gick efter ett nytt glas. "Jublet" drack och bjöd snus. Och herr Vickberg snusade ur "Jublets" dosa. Och "Jublet" snusade ur herr Vickbergs dosa. Därpå bjöd "Jublet" den unga damen sin arm. Och herr Vickberg stod förstubron och viftade vänligt och artigt med handen. Under tiden kappades Abraham med sin svåger, som fått alltför stort försprång.

Hon reste sig upp och gick fram till en liten säng, som stod tvären bakom våra egna sängar; och hon böjde sig ned över ett runt och frodigt barnaansikte, som snusade och sov, medan läpparna rörde sig, som om gossen legat vid modersbröstet.

Han såg sig omkring, söp in luften i stora drag, liksom hade han smakat den, han nästan luktade och snusade vädret. »Kom ut», ropade han, »det är ingen fukt, vi kan godt sitta här ute! Den salta luften är läcker, kom och känn bra den smakarMan bar ut ett bord verandan. Man slamrade med glas, karaffiner, skålar och kannor.

Och han snusade med länsman och kyrkvärdarne, han snusade med skogvaktarn och uppsyningsmannen, och slutligen med själva skolmästarn, som ändå tackade och sa nej, att han inte snusade. Och han snusade ända till jul och fick bannor av gumman för han tygade till näsdukarne, och när man kom till nyåret, måste han ifrån sin dosa.

Och han snusade med länsman och kyrkvärdarne, han snusade med skogvaktarn och uppsyningsmannen, och slutligen med själva skolmästarn, som ändå tackade och sa nej, att han inte snusade. Och han snusade ända till jul och fick bannor av gumman för han tygade till näsdukarne, och när man kom till nyåret, måste han ifrån sin dosa.

Nej, se herr stadsläkare Roth och herr ingenjör Krok det var en ära. Ottilia, min hustru, jag har fått besök! Giv mig en nystärkt krage. Behagar herr doktorn en pris snus? Herrarna satte sig tysta och allvarliga. Doktorn snusade och nös, som endast doktor Roth kunde nysa. Därefter sade han: Magistern har väl hört den sista nyheten? Inte? Jo, nu magistern tro! Va' va' va' är det, herr doktor?

Var det den, han snusade ur? Öh, öh, han hade förbaske mig aldrig råd att köpa sig en egen dosa. Nej, sade herr Vickberg och log. Salig baron och kammarherren var en stor humorist. En stor humorist. Just det. Öh. Gud vare med honom, Vickberg. Detsamma får jag önska herr häradshövdingen. Och häradshövdingen gav honom ännu en buff med magen och rullade tungt och trögt nedöver torget.